Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fängelsernas säkerhet har blivit bättre

Publicerat måndag 3 oktober 2005 kl 06.00
Säkerheten blir bättre.

De svenska fängelserna är betydligt säkrare idag än för ett år sedan, visar en genomgång av de åtgärder som gjorts efter förra årets rymningar. Mycket återstår dock att göra. En skillnad är att kriminalvården blivit bättre på att avslöja eventuella rymningsplaner i förväg.

– Vi försöker läsa av verkligheten på våra anstalter, försöker göra analyser av vad som händer och hitta trender och tendenser i grupper, i fenomen och bland enskilda intagna, säger Christer Isaksson, Kriminalvårdsverkets säkerhetschef. Rymningarna förra året planerades med mobiltelefoner. System för att störa ut mobiler har installerats på Hall och är på gång även på Norrtäljeanstalten och Tidaholmsanstalten.

Har inte fungerat
Men hittills har det inte fungerat. På vissa ställen på Hall går det att ringa vilket också de intagna har gjort vid flera tillfällen.

– Det är inte bra. Det här har varit betydligt svårare än vad vi har kunnat drömma om. Tekniskt har det inneburit stora problem som vi inte kunde förutse, säger Isaksson.

Den utredning som gjordes på regeringens uppdrag efter rymningarna föreslog också att det bara skulle vara utbildad och erfaren personal på säkerhetsavdelningarna. Det är en policy som kriminalvården försöker följa, men det är brist på sådan personal, säger Christer Isaksson.

– På vissa ställen är det svårare att hitta erfaren personal därför att personalkåren som helhet är betydligt yngre än på andra anstalter. Det har med arbetsmarknadsläget och personalläget i stort.

Svårt att leva upp till reglerna
Att vikarier inte ska vara ensamma med de intagna är en annan regel som är svår att leva upp till.

– Det finns ingen möjlighet att ha personal som patrullerar två och två. Så går det inte till. Så ser inte fängelseverksamhet ut. Man kan inte bygga ett vårdarbete på något slags tvillingarbete, säger Christer Isaksson.

Stora satsningar har gjorts på det som kallas skalskyddet, högre och fler murar bland annat. Facket är kritiskt till att det byggts extra murar utanför säkerhetsavdelningarnas promenadgårdar.

– Det är murar som är så höga att om fångarna ska se himlen så måste de titta rakt upp, säger Roal Nilssen, ombudsman på fackförbundet Seko.

Rädd för hårdare klimat
Han befarar att satsningen på säkerhet leder till ett hårdare klimat. Ju högre murar vi bygger desto högre lär sig fångarna att klättra, säger han.

Dessutom anser facket att storsatsningen på säkerhet går ut över vården och behandlingen av de intagna och det minskar säkerheten på sikt.

– Alla fångar i svenska fängelser ska friges och då är det viktigt att de är så väl förberedda som möjligt och att vi inte skapar en situation som gör att de kommer ut i betydligt sämre skick än de var när de kom in, säger Roal Nilssen.

Ser ingen motsättning
Men säkerhetschef Christer Isaksson ser ingen sådan motsättning. Säkrare fängelser betyder inte tuffare tag mot de intagna, säger han.

– Vi pratar om en säkrare, mer kontrollerbar miljö som är tryggare för vår personal och för andra intagna. Det är vårt mål, inte att uppnå tuffare tag, säger Christer Isaksson, Kriminalvårdsverkets säkerhetschef.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".