Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Klumpiga it-bedragare lurade inte Nordea

Publicerat tisdag 4 oktober 2005 kl 12.34

Nordea stängde på måndagskvällen av sin internettjänst sedan banken utsatts för ett omfattande bedrägeriförsök. Men banksäkerheten på internet är god, säger Anders Ahlkvist som är kriminalkommissarie på Rikskriminalpolisen. Det är istället kundernas it-ovana som är problemet.

– I banksystemen är säkerheten god men hela kedjan har en svag länk och det är kunderna. De låter sig helt enkelt luras av gabnska enkla bedrägerier som det här handlar om, säger Anders Ahlkvist.

”Ärade kunder av InternetBank NORDEA. Vi låtar komma Ers kännedom de senaste nyheter om vår bankens säkerhetssystem.”

Attack från Korea
Så inleddes det e-postbrev som fick åtminstone några tusen av Nordeas kunder att höra av sig till banken på tisdagen. Brevet som har spårats till en server i Korea uppmanar bankkunderna att lämna sina kontouppgifter för att som de påstår, it-säkerheten ska höjas.

Banken känner till att en kund faktiskt följde uppmaningen, men säger att kundens konton är spärrade.

Ingemar Borelius som är chef för Nordeas internetbank, tycker, trots intrånget att bankens säkerhet är god, och att kunderna är välinformerade, men att phishing som det här fenomenet kallas när en bedragare utger sig för att vara banken och uppmanar kunden att lämna kontouppgifter, blir allt vanligare.

Bondförstånd som motvapen
– Jag tror att man får vänja sig vid att det dyker upp nya saker av den här karaktären även framöver men jag tycker inte att man kan säga att bankens kunder är outbildade. Vi har haft information ute under ganska lång tid nu sedan de här phishingattackerna dök upp ute i världen.

Men, enligt Anders Ahlkvist, på rikskriminalpolisen, är det riskfritt att använda bankernas internettjänster om man bara gör som man ska.

– Om man bara följer de säkerhetsanvisningar som finns även om de är ganska otillgängligt utformade. Men om man använder de och följer vanligt svensk bondförstånd kommer man långt, säger Anders Ahlkvist på Rikskriminalpolisens it-brottsrotel.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".