Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tingsrättsstrid om rätten till tigande tiger

Publicerat onsdag 5 oktober 2005 kl 05.00
Stridbar symbol.

Användningen av symbolen ”En svensk tiger” kommer att prövas i Stockholms tingsrätt, efter en segsliten juridisk strid mellan Försvaret och Beredskapsmuseet i Skåne.

Under andra världskriget blev ”En svensk tiger” ett rikskänt begrepp, som symbol för maningen till var och en att hålla tyst om det som skulle kunna skada landet. Men på onsdagen blir tigern en fråga för Stockholms tingsrätt, efter en segsliten juridisk strid.

I Dagens Eko den 21 november 1941 talade professor Tunberg, som var ordförande i dåvarande Statens Informationsstyrelse till svenskarna:

– Tig med vad du vet om militära ting. Tig i järnvägskupén och i spårvagnen. Tig på gatan tig till och med hemnma. Det militära är en personlig sak mellan dig och ditt land.

Kampanjen med mottot ”En Svensk Tiger” skulle göra alla på sin vakt och försiktiga, så att inte krigsårens spioner skulle få veta sådant de inte borde.

Tiger symbol för kampanjen
Kampanjens symbol, den blågulrandiga vaksamma tigern, som tecknades av konstnären Bertil Almqvist, fanns vida spridd under beredskapstiden, och var känd länge efter kriget. Så känd, att den militära underrättelsetjänsten registrerade den som sitt varumärke.

Men sedan åtta år pågår en tvist om tigern. Försvarets Materielverk slåss för tigern som militärt varumärke.

– Vi hävdar att den här registreringen har gått till på ett riktigt sätt med ett muntligt löfte från dödsboet att få utnyttja den här symbolen som ett varumärke för svensk säkerhetstjänst. Det säger Kurt Svensson som är FMV:s informationschef.

Del av kulturarvet
Men Beredskapsmuseet, som finns i en nedlagd militär försvarsbunker utanför Helsingborg, hävdar att symbolen ”En svensk tiger” är en del av det svenska kulturarvet.

– Den gick ut i vaksamhetskampanjen som nådde hela svenska folket och den blev en symbol för det svenska folket sstuyrka och tystnad och så ska den fortsätta vara. Sedan får vi se hur rätten avgör det hela och så får vi se vad det blir av det hela.

– Men det är vår målsättning, att den ska absolut inte vara ett varumärke, den ska vara en del av vårt svenska kuturarv. Beredskapsmuseets föreståndare Marie Andrée.

Fusk med uppovsrätten
Beredskapsmuseet företräder Bertil Almqvists arvtagare, som hävdar att säkerhetstjänsten fuskade med upphovsrätten då symbolen registrerades som varumärke.

Säkerhetstjänsten å sin sida, tycker att museet ger fel bild av hur tiger-symbolen en gång kom till och har därför krävt en halv miljon kronor i vite av museet.

Efter flera år och många turer ska nu tigersymbolens rätta härkomst avgöras i Stockholms tingsrätt. Lilla Beredskapsmuseet utmanar militärens underrättelsetjänst – men Marie Andrée är hoppfull.

– Om vi sammanfattar vad vi tror och tänker om det här så kan jag säga att beredskapsmuseets beredskap är mycket god i det här fallet, säger hon.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".