Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i ett batterilager med kraftig rökutveckling som följd. Räddningsledare uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Malmöhus.
(Publicerat idag kl 12.55)

Oftast psykisk ohälsa bakom kvinnors sjukskrivningar

Publicerat onsdag 5 oktober 2005 kl 12.20

Psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till sjukskrivning bland kvinnor. Både sociala och biologiska orsaker kan ligga bakom de ständigt ökande psykiska problemen.

En tredjedel av alla kvinnor som är sjukskrivna lider av psykiska besvär. Det visar Folkhälsoinstitutets årliga rapport som presenterades på onsdagen.

”Man klarar ingenting”
Solveig Johansson har lidit av en svår depression. Stress och en rad andra problem liksom staplades på varandra, tills hon inte klarade av livet längre.

– Man klarar ingenting. Rent faktiskt får man verkligen kämpa för att komma upp ur sängen.

Nu är Solveig Johansson frisk, men det krävdes att hon nådde botten för att hon skulle ta emot hjälp.

– Jag ställde mig på Västerbron för att hoppa därifrån och slippa alltihop. Därifrån kom jag med polisens hjälp till sjukhuset.

Solveig Johansson är inte ensam om sina upplevelser. Psykisk ohälsa bland kvinnor ökar hela tiden, trots att folkhälsan på andra områden blir bättre.

Sociala och biologiska orsaker
Christina Spjut som är överläkare på affektivt centrum på Sankt Görans sjukhus i Stockholm ser flera orsaker. Den sociala utsattheten spelar en stor roll, men också biologiska skillnader mellan män och kvinnor som bland annat leder till att kvinnor reagerar annorlunda på medicinering.

Ett sätt att komma åt problemet är att börja betrakta psykisk ohälsa på samma sätt som fysisk, enligt Christina Spjut.

– Vi har pratat alldeles för lite om hur viktigt det är med noggrann diagnos. Man måste ställa precis lika höga krav på utredning och behandling för till exempel depression som för ryggen eller vad som helst, säger Christina Spjut.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".