Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Spanska sjukan kartlagd och återskapad

Publicerat torsdag 6 oktober 2005 kl 10.13

Nu har forskare för första gången återskapat ett tidigare utdött virus – nämligen viruset bakom Spanska sjukan 1918 – den dödligaste världsomspännande epidemin, eller pandemin, i modern tid, som krävde mellan 20 miljoner och 100 miljoner människors liv.

Viruset förvaras inlåst i USA och det liknar dagens fågelinfluensavirus.

Lungvävnad från en av de döda 1918
Nu har man med hjälp av lungvävnad från en av dem som begravdes i permafrostens Alaska 1918 kunnat kartlägga virusets gener och dessutom lyckats återskapa själva viruset.

Det visar sig vara likt det som man nu oroar sig för i Asien, säger Peet Tüll, seniorexpert vid europeiska smittskyddsmyndigheten i Solna.

– De påstår att det här är mer likt ett fågelvirus än andra virus som har spridits på det här pandemiska sättet tidigare, säger han.

Det är i tidskrifterna Nature och Science som forskarna presenterar sina uppgifter. Man har också testat det återskapade viruset på möss och konstaterar att det är mycket argsint, men man kan inte riktigt säga varför.

Det verkar slå mer direkt enbart mot lungorna än man trott tidigare. Vilket stämmer med att de som dog för drygt 90 år sedan ofta var blå i ansiktet.

Dagens fågelvirus har smittat människor bara i ett fåtal fall. Det man nu är rädd för är att det ska muteras för att liksom spanska sjukan börja spridas mellan människor.

Då skulle det kunna bli en lika allvarlig pandemi och det är den europeiska smittskyddsmyndigheten beredd på säger Peet Tüll.

Liten risk för mutation
Men samtidigt menar han att risken är liten för att viruset ska ta det steget och det har inte hänt trots att fåglarna haft sjukdomen i flera år.

Snarare är det dags för en stor influensapandemi, det brukar vara tre per århundrade och den senaste var 1968.

Då kan det man nu lär sig vara till hjälp, kanske inte för vaccin men för läkemedel säger Peet Tüll.

– Man kan kanske sätta fingret på vilka strukturer som gör det så argsint och kan man då konstruera läkemedel som är riktade mot de strukturerna så är det en oerhörd framgång, säger Peet Tüll vid den europeiska smittskyddsmyndigheten i Solna om studien som publicerats i tidskrifterna Nature och Science.

Björn Gunér, Vetenskapsradion
bjorn.guner@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".