Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mycket svårt avgöra om psyksjuk är farlig

Publicerat torsdag 6 oktober 2005 kl 12.00

Uppdaterad 15:50
Det är svårare än de flesta tror att avgöra om en psykiskt sjuk är farlig för omgivningen. Enligt en ny forskningsrapport så blir, med dagens metoder, var tredje bedömning fel.

– Det sades ju i samband med något av alla de här omskrivna vansinnesdåden att det här kunde ha undvikits om man bara gjort korrekta farlighetsbedömningar. Det tror jag är ett farligt och felaktigt påstående.

– Det är klart att det finns en chans att man kunde ha fångat upp dem, men det finns ingen magisk kristallkula i psykiatrin, säger Martin Grann, docent i rättspsykiatrisk forskning.

Dagens metoder inte särskilt träffsäkra
Nej, de bedömningsmetoder som idag finns för att avgöra om en psykisk sjuk människa är farlig för sin omgivning eller inte, är inte särskilt träffsäkra.

I bästa fall upptäcker man tre av fyra som skulle kunna begå våldshandlingar, men vanligtvis är felmarginalen större.

Man kan grovt identifiera grupper, men knappast individer.

Docenten Martin Grann har i rapporten som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, lämnade till regeringen på torsdagen, granskat 35 års forskningsresultat.

Han varnar för den övertro som verkar finnas vad gäller farlighetsbedömningar.

– Det är naturligtvis ett misslyckande för vården om en patient lämnar kliniken och sedan går ut och mördar någon, men det är samtidigt ett misslyckande om man tillgriper tvångsåtgärder och låser in en patient som inte är farlig.

– Osäkerheten i bedömningarna är så stor att skulle vi gå in i en rutinmässig användning i allmänpsykiatrin så kommer vi behöva diskutera de moraliska problem det innebär med en hög andel felklassificeringar, säger Martin Grann.

”De ska inte skickas hem för att de är onyktra”
Enligt honom är det bästa sättet att förebygga nya vansinnesdåd att rusta psykiatrin för att bättre ta hand om de svåra patienterna.

– Ett bättre omhändertagande även om de patienter som är otrevliga, omotiverade och kanske missbrukar. De ska inte bollas mellan olika aktörer eller skickas hem för att de är onyktra när de söker, säger docent Martin Grann.

Men enligt Anders Milton, regeringens psykiatrisamordnare, kommer farlighetsbedömningarna ändå att spela en viktig roll i framtiden.

– Det görs fler riskbedömningar i år än vad det gjorde för tio år sedan, det kommer att göras fler riskbedömningar nästa år än vad det görs i år. Det beror på att medvetenheten är större, säger han.

Enligt Anders Milton har farlighetsbedömningarna, trots den stora osäkerheten i dem, stor betydelse när det handlar om att förebygga våldsbrott av psykiskt sjuka.

”Det saknas resurser”
Psykiatrisamordningen har redan satsat pengar på att förbättra mätmetoderna och man söker bland annat kunskaper utomlands.

Men enligt Anders Milton är farlighetsbedömningarna långt ifrån det enda som behöver vidareutvecklas inom psykiatrin för att framtida vansinnesdåd ska kunna förhindras. Det handlar om resurser.

– När patienten söker hjälp och säger att ”jag är rädd att jag skulle kunna begå en allvarlig handling mot en annan människa”, så finns det kanske inte sängar att lägga in patienten i, det saknas resurser att ta hand om patienten. Man måste dels ha mer resurser och dels arbeta på ett sådant sätt att inte de  hä patienterna försvinner, säger Anders Milton.

Nina Odermalm Schei
nina.odermalm@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".