Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksdagen ger klartecken för lagring av mobilsamtal och e-post

Publicerat fredag 7 oktober 2005 kl 12.29
Mobilsamtal kan få lagras.

Riksdagen gav på fredagen regeringen klartecken för att i EU säga ja till att lagra uppgifter om mobiltelefonsamtal och e-post. Godkännandet kom i riksdagens EU-nämnd och justitieminister Thomas Bodström är mycket nöjd.

– Sammanfattningsvis känns det oerhört bra att vi nu har ett stöd för vår linje och det stödet består av folkpartiet och kristdemokraterna. Övriga partier är emot, säger justitieminister Thomas Bodström.

Det här betyder att regeringen på EU:s justitieministermöte i Luxemburg nästa vecka har riksdagen bakom sig för att säga ja till att alla EU-länder ska lagra data om vem som talar med vem på mobiltelefon, när detta skedde och var personerna befann sig. Samma sak gäller för fast telefoni, för samtal från dator till fast telefon och e-post. Innehållet får inte sparas.

”Viktigast med mobiltelefon”
En svaghet, i alla fall från polisens synpunkt, är att lagringen inte gäller samtal för telefoni från en dator till en annan dator. Men Thomas Bodström vill tona ner det problemet.

– För vår del är det viktigaste att vi får en reglering när det gäller mobiltelefon och det är en sak som vi har drivit också i Sverige och där vi har kunnat se de positiva resultaten.

Den svenska regeringen, som ju är en av initativtagarna till det förslag som diskuteras, är mycket tydligt mer inriktad på att det ska bli en uppgörelse om mobiltelefoni och e-post än att diskutera vad de delar som inte genomförs innebär för brottslingar och terrorister.

Ingen kontroll av chatt
Det som inte heller kommer att kontrolleras är chatt och surfning på nätet. Hemsidor omfattas inte heller av det förslag EU-diskuterar.

I förhandlingarna har Tyskland och Holland också sagt nej till att registrera misslyckade samtal, alltså samtal som rings men där den uppringde inte svarar.

För justitieministrarna återstår också frågan om hur länge uppgifterna ska lagras och hur mycket telebolagen som lagrar uppgifterna ska få betalt.

Oklart om rättsmodell
Det är fortfarande oklart vilken rättslig modell som ska gälla. I den ena varianten får Europaparlamentet inflytande, i den andra inte. En annan skillnad är att den ena modellen innebär att det blir svårt att ändra det förslag som antas. Det gäller när Europaparlamentet har inflytande. I den andra varianten är det bara ministrarna som bestämmer och då är det lättare att göra snabba förändringar när tekniken förändras.

Men för Thomas Bodström spelar det ingen roll hur det går i just den här frågan.

– Jag tror att det kommer att göras förändringar i framtiden oavsett om det blir direktiv eller om det blir en överenskommelse bland ministrarna därför att den tekniska utvecklingen innebär att det ständigt kommer att behövas ändringar i lagstiftningen för att hänga med och bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Det här är definitivt inte set sista lagförslaget, säger justitieminister Thomas Bodström.

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".