Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Farliga bakterier ska snabbspåras

Publicerat söndag 9 oktober 2005 kl 16.45

Att spåra farliga bakterier som till exempel ehec kan inom några år gå snabbare och säkrare. Forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm arbetar med en ny metod.

I sommar har över hundra svenskar drabbats av magbakterien ehec som kan ge blodiga diarréer och allvarliga biverkningar.

En femårig pojke dog. Vid sådana epidemier är det viktigt att snabbt spåra smittkällan för att begränsa epidemin och för att snabbt ge rätt behandling.

Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, KTH, deltar i ett europeiskt forskningsprojekt kring en analysmetod där man kombinerar genteknik med den teknik som används för datachips.

Datachips kodas med DNA
Genom att använda små elektroniska chips, som kodats med DNA från till exempel den bakterie som man vill leta efter, och sedan söka efter motsvarande DNA i de tagna proverna, kan man ta reda på vilken bakterie det gäller betydligt snabbare än hittills, säger professor Sven-Olof Enfors vid KTH bioteknologi.

– Analysen är snabbare än traditionella analyser, den ska kunna göras med mycket enklare utrustning och det kan bli en billig analys, säger han?

Hur mycket snabbare går det?

– De flesta analyser idag går ut på att man odlar bakterierna i speciella substrat som är selektiva, det tar oftast ett dygn. Samma analys kan vi göra på 20-30 minuter med den här typen av chip. Men vi måste ha tillräckligt mycket bakterier att starta med, säger Sven-Olof Enfors.

Flera frågor besvaras
Med DNA-chipet kan analysen ge svar på flera frågor samtidigt. Den kan dels säga om provet innehåller en viss bakterie, dels avgöra om den tillhör en stam som har farliga egenskaper.

Forskarna tror att metoden kan vara användbar för att identifiera inte bara ehec utan många slags bakterier eller virus. Till exempel för att avgöra om någon bär på antibiotikaresistenta bakterier.

Vid algblomning till havs skulle det gå snabbt att ta reda på om algerna är av den giftalstrande sorten.

KTH samarbetar med forskare i bland annat Tyskland, Finland, Polen och Nederländerna. Än återstår några år av forskning innan man vet om analysmetoderna fungerar så att de kan användas mer allmänt.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".