Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Videoförhör ger fler åtal om kvinnofridsbrott

Publicerat tisdag 11 oktober 2005 kl 05.00

Arbetet med mäns våld mot kvinnor är prioriterat av polisen men problemen är att bara en liten del av misshandelsfallen anmäls och att många kvinnor som anmält misshandel ofta tar tillbaka sina anmälningar. I Sörmland genomför polisen videoförhör och där tar färre tillbaka sina anmälningar.

I Sörmland satsar polisen på att videoförhöra den misshandlade kvinnan direkt på plats. Det är en metod som har fått lyckat resultat, säger Karl Holm, som är biträdande utredningschef på närpolisen i Eskilstuna.

– Har man lämnat uppgifterna i ett videoförhör och är medveten om att de finns inspelade på band tror jag att det kan minska lusten att ta tillbaka uppgifterna. Det kanske inger kvinnan en viss trygghet i att hur mannen än försöker påverka henne att ta tillbaka uppgifterna kan hon inte göra så mycket åt det för de finns ju dokumenterade. Jag tror att det ger kvinnorna en viss styrka, säger han.

Tar tillbaka uppgifterna
Skildringarna är många, av ofta socialt isolerade kvinnor som efter år av misshandel anmäler sin partner, för att snart ta tillbaka sina uppgifter.

Men att i efterhand konfronteras med ett videoband från den första spontana berättelsen, då när polisen kom, mitt i tumultet, kan förändra situationen.

Karl Holm har märkt att i de fall där polisen genomförde ett videoförhör så halverades antalet anmälningar som togs tillbaka. Och dessutom har antalet anmälningar om grov kränkning ökat med 50 procent.

Få anmälningar leder till åtal
Men även om anmälningen kvarstår, så leder inte ens hälften av fallen av kvinnofridsbrott till åtal. Det är något som riksåklagaren granskar nu.

Karl Holm hoppas att videoförhören, ska kunna leda till att det blir fler åtal. Inte minst för att de gör det möjligt att driva ärendet även om kvinnan tar tillbaka sin anmälan.

– Möjligheten är betydligt större när det har hållits ett videoförhör, skadorna är dokumenterade och det finns tecken i omgivningen som stöder själva berättelsen, säger han.

Grundläggande utbildning
Det var våren 2004 som polisen i Eskilstuna började arbeta så här, efter en grundläggande utbildning om mäns våld mot kvinnor. Metoden praktiseras också av en del andra polismyndigheter i landet.

Kammaråklagare Karin Stålhane tycker att Eskilstunapolisens förhållningssätt har förändrats.

– Tidigare var det tyvärr ofta så att den uniformerade polisen åkte ut på vad man kallade ett lägenhetsbråk. Men medlade mellan parterna och åkte därifrån. Den trenden hoppas jag nu är helt borta och jag kan inte se att det är på det sättet längre. Även om kvinnan säger att hon inte vill anmäla, skriver man en anmälan eftersom detta ligger under allmänt åtal, säger hon.

Katarina Helmerson, Ekot
katarina.helmerson@sr.se

Pegah Seif, SR Sörmland
pegah.seif@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".