Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bodström vill DNA-registrera misstänkta

Publicerat onsdag 12 oktober 2005 kl 03.00

Alla som misstänks för brott kan från och med nästa år tvingas att lämna DNA-prov till polisen. Förslaget, som läggs fram av justitieminister Thomas Bodström på torsdagen, ska leda till att fler brott klaras upp.

– Genom de här ändringarna så kommer i princip samtliga personer som döms för brott att i framtiden finnas i DNA-register, säger Thomas Bodström.

Hur oskyldig ska man vara för att försvinna ur registret?

– Om det här inte leder till åtal ska det omedelbart tas bort ur registret. Är det så att man bedöms skyldig ska registreringen finnas kvar så länge man är med i straffregistret. Men det enda som finns kvar är alltså en sifferkod, och det är ju inte på något sätt mera integritetskränkande än att till exempel ha sitt telefonnummer i en telefonkatalog.

Men vad ska man säga till dem som anser att det här är en integritetskränkande åtgärd?

– Att de inte ska begå brott. Då behöver de inte vara det minsta oroliga för att hamna i DNA-registret, säger Thomas Bodström.

V och mp negativa
Regeringens samarbetspartier är inte lika positiva. Vänsterpartiet kommer att kräva skrivningar som skyddar den personliga integriteten. Även miljöpartiet går emot förslaget av samma skäl.

– Som det ser ut nu så är vi inte med på förslaget, säger miljöpartisten Leif Björnlod i riksdagens justitieutskott.

Idag finns DNA lagrat från cirka 3 000 personer som dömts till mer än två års fängelse. Framöver kommer mångdubbelt fler att finnas i DNA-registret.

Alla personer dömda till högre straff än böter ska registreras. Men även misstänkta personer i en brottsutredning ska kunna tvingas lämna DNA-prov om polis och åklagare anser att det behövs.

”Fler brott kommer klaras upp”
Många brott som idag inte klaras upp i tillräckligt stor utsträckning kommer polisen att klara tack vare DNA-registret, anser Thomas Bodström.

– Det kommer att användas på brott som idag klaras upp i alldeles för liten utsträckning, till exempel villainbrott, sommarstugeinbrott, bilinbrott, men också naturligtvis när det gäller mer organiserad brottslighet, säger han.

Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".