Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Valdeltagandet högre än väntat i Irak

Publicerat söndag 16 oktober 2005 kl 13.13
Köar för att rösta.

I Irak håller man nu som bäst på att räkna rösterna från valet på lördagen om en ny grundlag. Klart är att valdeltagandet varit något större än i parlamentsvalet i januari och framförallt är det många fler sunnimuslimer som har röstat den här gången.

Det kommer att dröja ytterligare några dagar innan det slutliga resultatet från folkomröstningen är färdigt, men redan har till exempel USA:s utrikesminister Condoleeza Rice förklarat att författningen sannolikt har godkänts.

Högre valdeltagande än i januari
USA spelade en mycket aktiv roll när det gällde att arbeta fram konstitutionen.

Enligt valkommissionen var det 61 procent av de registrerade väljarna som verkligen gick och röstade – en siffra aningen högre än den som noterades i valet i januari.

Skillnaden verkar främst bero på sunnimuslimerna. Då bojkottade de valet – nu röstade de – och på sina håll mangrant.

I tre sunniregioner var valdeltagandet 66 procent, klart högre än riksgenomsnittet.

På andra håll, till exempel i de kurdiska områdena, var valdeltagandet i gengäld lägre än tidigare.

Det var också mycket mindre av den feststämning som rådde under valet i januari. Vilket man kan förstå – livet i Irak är, också frånsett allt våld, mycket hårt och mycket besvärligt, vilket inte ens en folkomröstning kan dölja.

Att sunniaraberna i stor utsträckning gick och röstade kan tolkas som ett framsteg för den politiska processen i Irak; genom att rösta vände de ryggen åt de militanta upprorsmännen som försökte stoppa folkomröstningen.

Samtidigt verkar det klart, enligt de rapporter som föreligger, att sunniterna ganska massivt röstade nej till konstitutionen. Det gör det knappast lättare att lösa Iraks problem för framtiden.

Osannolikt med ett nej
Försöken att genom ett sista kompromissbud få dem att rösta ja verkar ha misslyckats. Sunnimuslimerna hävdar att den nya konstitutionen förvandlar dem till ett slags andra klassens medborgare medan kurder och shiamuslimer får bilda maktstarka och oljerika ministater inom Irak.

För att sunniterna ska kunna stoppa konstitutionen så måste dock en stor majoritet av väljarna säga nej i tre av Iraks 18 regioner.

Säkert blir det nej i Anbar i västra Irak, kanske i ytterligare en. Men sannolikheten för att det sker i tre regioner är ganska liten – och då godkänns grundlagen eftersom kurder och shiamuslimer sagt ett rungande ja.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".