Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Migrationsmyndigheter lyssnar inte på barnen

Publicerat torsdag 20 oktober 2005 kl 12.00

En ny kartläggning av hur migrationsmyndigheterna behandlar barnen i asylutredningar visar att fler barn nu själva får ge sin version än för två år sedan. Men när myndigheterna fattar beslut, tar de alltför sällan hänsyn till det barnen har sagt.

Att myndigheterna inte tar hänsyn till barnens berättelser är farligt för rättssäkerheten, säger Rädda Barnens jurist Lars Olsson.

– Det får ju konsekvensen att barn inte får en säker prövning av sina asylskäl och av sina humanitära skäl att få stanna i Sverige och det är ju ytterst oroande, säger han.

Delvis förbättring
Kartläggningen presenteras på torsdagen av Rådgivningsbyrån för Asylsökande och flyktingar och Rädda Barnen.

Den omfattar 50 asylärenden som gäller barn i Stockholmsregionen och Västsverige. En liknande undersökning gjordes för två år sedan.

Årets kartläggning visar att det delvis har blivit bättre. I år hördes över hälften av barnen i asylutredningarna, mot knappt vart femte för två år sedan.

Men när det kom till bedömningen av barnens asylskäl, har det tvärtom blivit sämre.

Tydliga motiveringar i besluten hos Migrationsverket eller utlänningsnämnden har blivit mer sällsynta än för två år sedan.

Asylskäl ska vägas in
Ändå säger lagen att barnens egna asylskäl ska vägas in, och i början av förra året uppdrog regeringen åt Migrationsverket att säkra just detta: att barnen kommer till tals i asylutredningar och att deras situation redovisas i besluten.

I de fall det inte skett, ska egentligen Utlänningsnämnden skicka tillbaka ärendena till Migrationsverket, men det är sällan det sker.

De här är barn som har berättat om trakasserier eller problem på grund av att de tillhör en etnisk minoritet, eller föräldrarnas politiska engagemang.

Berättade om misshandel
En flicka som tillhör en minoritet, berättade i asylutredningen att hon misshandlats svårt av polisen när de gjorde husrannsakan i hennes hem. Av rädsla för myndigheterna vågade inte familjen anmäla misshandeln.

Hon blev också vägrad vård på grund av sin etniska bakgrund. Men ingenting sas om flickans berättelse i Migrationsverkets avvisningsbeslut.

– Det är ju livsavgörande om man ska få asyl eller inte. Och har man fört fram det genom att man själv har pratat med Migrationsverket, eller att föräldrarna har fört fram barnens skäl för att få stanna, så är det minsta man kan begära att Migrationsverket, när de fattar beslut, redogör för vad barnet har fört fram och vad man tycker om det.

– Annars är det helt omöjligt att överklaga, från rättssäkerhetssynpunkt är det här väldigt svårt, säger Rädda Barnens jurist Lars Olsson.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".