Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige dåligt på återvinning av rivna hus

Publicerat fredag 24 maj 2002 kl 12.14
Återvinning av husrester vid rivning skulle kunna göras i högre utsträckning. Sverige ligger efter exempelvis Danmark på det området.
Som Ekot berättat om i tidigare sändningar har andrahandsmarknaden för gamla dörrar, toaletter och träväggar som kommer från rivna fastigheter vuxit något - men den är fortfarande liten. Däremot är marknaden för återvunnet, krossat material något större. Kommuner bromsar Men Danielle Freilich, miljöansvarig på branschorganisationen Sveriges byggindustrier menar att den skulle kunna vara ännu större, men att kommunerna bromsar utvecklingen. - En svårighet är att man är att man kanske inte skapat förutsättningar för att återvinna, att kommuner kanske är skeptiska till att använda materialet som utfyllnad i nya hus, eller parkeringshus och gågator, säger Danielle Freilich. När hus rivs så antingen slängs begagnat byggmaterial på soptippen, eller så återanvänds eller återvinns det. Andrahandsmarknaden för begagnat material - till exempel gamla dörrar, diskbänkar och träväggar - riktar sig främst mot privatpersoner, och är marginell trots att den tros öka något. Marknaden för återvunnet byggmaterial är större - men skulle alltså kunna vara ännu större. Danmark ligger före Till exempel badrumsporslin och betongväggar kan krossas och användas som anläggningsmaterial och utfyllnad till vägar och parkeringsplatser. Enligt Stig Hedén som arbetar med miljöfrågor på Boverket ligger Sverige efter Danmark, som har andra vanor och normer när det gäller att använda blandmaterial. - Grus och sand i Sverige är faktiskt en bristvara i ett antal kommuner, säger Stig Hedén. I Byggsektorns kretsloppsråd samarbetar bland andra byggherrar, myndigheter och arkitekter, och efter sommaren presenteras ett miljöprogram med förslag för hur byggbranschen långsiktigt ska förbättra material- och energianvändandet. – Lönsamheten är en bromskloss, och i slutändan är det kommuninvånare och trafikanter som får betala, säger Danielle Freilich.
Helena Jansson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.