Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Socialdemokraternas nya skolpolitik lik de borgerligas

Publicerat lördag 22 oktober 2005 kl 12.30
Skolminister Ibrahim Baylan.

Nu håller socialdemokraterna på att göra om sin skolpolitik, för att fler elever ska klara sig i skolan. Det handlar om stora förändringar i lågstadiet. Bland annat vill regeringen införa nationella prov redan i tredje klass. Men det är ett förslag som folkpartiet drivit i många år och som socialdemokraterna varje år sagt nej till.

Tre år i rad: 2001, 2002 och 2003 föreslog folkpartiet att det skulle införas nationella prov i tredje klass, för att lättare upptäcka vilka elever som behöver extra stöd i skolan. Varje år avslog socialdemokraterna och samarbetspartierna förslagen i omröstningar i riksdagen.

Nu håller folkpartiets förslag på att bli en del av socialdemokraternas nya skolpolitik, som ska diskuteras på partikongressen om en dryg vecka.

Individuella planer
De stora föreslagna förändringarna gäller eleverna på lågstadiet: där ska individuella utvecklingsplaner införas redan från första klass. Det ska införas tydliga mål om vad eleverna ska kunna i olika ämnen i tredje klass. Dessutom ska det införas nationella prov i trean, som ska visa vilka elever som når upp till målen - och vilka som behöver extra stöd och också hur skolorna ligger till.

Men att införa mål och utvärdera vilka elever som når målen, kan uppfattas som att eleverna mäts och att det ligger nära ett slags betygssättning, något som socialdemokraterna inte vill ha på låg- och mellanstadiet.

Mål och prov behövs
Skolminister Ibrahim Baylan säger att mål och prov behövs för att hitta de elever som behöver stöd.

– Tydlig uppföljning, tydliga insatser för att se till att eleven når upp till kunskapsmålen och att det finns tydliga mål, det är en grundförutsättning.

Men socialdemokratiska skolpolitiker har ju alltid varit emot att man mäter och utvärderar barn i låga åldrar?

– Jag delar inte den bilden. Vi har haft en viss tveksamhet till vissa av metoderna, men jag tror att det är viktigt och det är också en egen erfarenhet av att gå igenom en skolgång med brister utan att det märks, alltså att se till att eleverna på ett tidigt stadium får hjälp och stöd och framför allt tydliggöra vad det är som krävs av dem.

Hur ser du på att det är känsligt att utvärdera barn redan i tredje klass?

– Jag har svårt att förstå varför det skulle vara känsligt, säger Ibrahim Baylan.

”Självklart en förändring av politiken”
När det gäller skolpolitikens ord, brukar särskilt folkpartiet betona att skolan måste ställa krav på eleverna. Det uttrycket gör socialdemokraterna nu till sitt eget i förslaget till riktlinjer. Där står för första gången att ”Skolan ska vara tydlig med kraven”.

Men Ibrahim Baylan tycker inte att socialdemokraternas nya politiken är borgerlig, men den har förändrats sedan han blev skolminister.

– Jag tycker att det är självklart att det är en förändring av politiken. Det vore konstigt om vi hade en ny skolminister och det inte skulle märkas någon skillnad utan att allt bara fortsatte som det har gjort tidigare. Jag tycker att det är viktigt att vi får en skolpolitik som fokuserar på bättre uppföljning och stärker elevernas möjligheter att nå upp till målen, säger han.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".