Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hopphäst har fötts på nytt

Publicerat måndag 24 oktober 2005 kl 06.17

En av världens främsta tävlingshästar i hoppning har fötts i ny skepnad – som en klon. En dansk hästägare har låtit kopiera sin framgångsrika hingst för att få större möjligheter att föra hästens gener vidare. Men svenska experter är skeptiska.

Hästen heter Quidam de Revel och är brun och 23 år gammal. Han blev fyra i OS i hoppning 1992, och anses som en av världens bästa avelshingstar för hopphästar.

Nu när han åldras har hans ägare, den danske affärsmannen Flemming Velin, låtit göra en kopia.

Inga anlag från mamman
Fölet föddes i mars, men först nu har det blivit känt. Flemming Velin som har ett veterinärmedicinskt företag säger att skälet till att han lät klona sin häst framförallt är att han intresserar sig för forskningen.

Den nye Quidam har inga anlag från sin mor. Vid kloning byts arvsmassan i äggcellen helt ut mot faderns, som hämtades ur ett litet prov med hans hudceller. Innan man lyckades skapa det här levande fölet gick det åt 400 äggceller.

Komplicerat och dyrt
Leif Andersson som är professor i husdjursgenetik vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala tror att det dröjer innan kloning blir vanligt.

– Det är fortfarande en komplicerad procedur och väldigt dyrbar. Men det är klart att om det är en avelshingst som har ett väldigt stort värde så är man beredd att ta den kostnaden. Men det är ingenting för rutinmässig framtagning av hästar till exempel.

Hur fungerar då en klon som avelsdjur?

– Där ska det inte vara någon skillnad, den genetiska uppsättningen är densamma. Erfarenhet från andra djur visar att de avkommor som föds efter klonade individer är helt normala. Problemet är den första generationen, de som är de klonade individerna. Där ser man en klar förhöjd risk av missbildningar, säger Leif Andersson.

Arv och miljö ska samspela
Detta är den första klonade hopphäst som fötts. I svenska hästavelskretsar är man skeptiska till nyttan. Möjligtvis för att få föl efter topphästar som kastrerats, säger Peter Kallings som är forskningschef vid stiftelsen Svensk Hästforskning.

– Arv och miljö ska ju samspela. Förutom den genetiska uppsättningen så betyder det ju mycket hur den har uppfötts, utfodrat och tränats, vem som har ridit eller kört hästen. Det är inte så enkelt som folk kanske tror att bara klona den bästa hästen så har man en lika bra häst, säger Peter Kallings.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".