Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler flyktingar kommer kosta miljarder

Publicerat måndag 24 oktober 2005 kl 12.46

Uppdaterad 16:45
Lagförslaget om att gömda flyktingfamiljer ska få stanna gör att antalet flyktingar nästan trefaldigas nästa år. Enligt Integrationsverket innebär det att kommunerna får ta emot cirka 24 000 personer, vilket kommer att kräva extra miljarder.

För att kunna ta emot fler flyktingar krävs extra resurser, säger generaldirektör för Integrationsverket, Andreas Carlgren.

– Utöver de pengar som kommunerna får idag handlar det om miljardbelopp. Vi har tagit upp diskussionen med regeringen och kommer att fortsätta den. Vi har ännu inte gett någon exakt siffra eftersom det är så osäkert hur många det kommer att gälla, säger Andreas Carlgren.

– Det är viktigt att vi lyckas göra överenskommelser med fler kommuner så att inte bara de kommuner som hittills har tagit emot flyktingar får svara för det ökade mottagandet.

Flera miljarder extra
I lagförslaget som regeringen och samarbetspartierna har skrivit har de avsatt en miljard till kommunerna nästa år för ökade kostnader.

Blir det så många flyktingar som Integrationsverket räknar med behövs det ytterligare minst en och en halv miljard, enligt Ekots beräkningar. Det baseras på det schablonbelopp som kommunerna idag får för varje flykting, 170 000 kronor för varje vuxen och 90 000 per barn. Ska man dessutom höja schablonbeloppet, som Integrationsverket vill behövs det ännu mer pengar.

– Det kan bli orimligt långa väntetider om inte kommunerna också på ett eller annat sätt får mer pengar per flykting. Risken är att flyktingar som sedan länge har väntat på uppehållstillstånd också får vänta länge på boende, att man inte får en bra start på livet i Sverige och att barnen får osäker skolgång eller tvingas byta skola flera gånger, säger Andreas Carlgren.

”Flyktingar en tillgång”
Vissa kommuner tar gärna emot flyktingar. En av dem är Skellefteå där Bert Öhlund är socialdemokratiskt kommunalråd.

– Vi har varit framgångsrika tidigare år och flyktingar som blir permanent boende i landet är en tillgång naturligtvis.

Men i andra kommuner är det svårare för Integrationsverket. I Danderyd styr en koalition av moderater och kristdemokrater och de har inget avtal med Integrationsverket, däremot ett antal lägenheter för flyktingar. Mer kan de inte ta emot säger det moderata kommunalrådet Gunnar Oom.

– De här 80 lägenheterna omsätts med löpande mellanrum och då erbjuder vi flyktingar att bo där.

Varför kan ni inte ta emot fler?

– Vi har inte ett eget fastighetsbestånd eller några andra faciliteter så det har praktiska skäl, säger Gunnar Oom.

Mp redo skjuta till mer
Enligt miljöpartiets förhandlare, Gustav Fridolin, utgick beräkningarna till lagförslaget från de siffror man hade då. Han säger att mer pengar kommer att skjutas till.

– Vi har satt en grundplåt för det här systemet på en miljard och sagt att vi ska följa utvecklingen, lyssna på Integrationsverket och andra som kan det här och behövs det mer pengar så får vi anslå det i tilläggsbudgeten som kommer, säger Gustav Fridolin.

Varifrån ska extrapengarna tas?

– Det får vi se när vi tittar på tilläggsbudgeten precis som vi får se hur vi finansierar den miljard vi har satt nu, säger Gustav Fridolin.

Idag har Integrationsverket avtal med 170 kommuner men inför nästa år behöver det öka till över 200, enligt generaldirektör Andreas Carlgren.

Men Tomas Eneroth, socialdemokrat och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, tror inte att behovet av nya kommuner är så akut.

– Generellt sett är det alltid bra om fler kommuner hjälper till i mottagandet av flyktingar och frågan är ju mer aktuell när det gäller nytillträdande grupper som kommer till Sverige.

– Men i detta fallet med de grupper som vi nu diskuterar handlar det om flyktingar som har funnits i Sverige under en lång tid och som redan bor och lever här tror jag inte att det är aktuellt i samma utsträckning att flytta till andra orter eller andra kommuner, säger han.

Angela Wiese
angela.wiese@sr.se

Åsa Sandler
asa.sandler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".