Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inget stopp för skolmatsavgift

Publicerat torsdag 27 oktober 2005 kl 03.00
Vanligt med avgiftsbelagd skolmat.

Allt fler kommuner tvingar eleverna att betala för att få skolmat på gymnasiet. Den socialdemokratiska kongressen beslöt för fyra år sedan att stoppa skolmatsavgifterna men sedan dess har ingenting hänt.

Dyrast är maten på Lidingö där eleverna får betala 1 200 kronor för höstterminen eller 18,50 per portion.

– Det tycker jag inte är så bra. Jag tycker att det ska vara gratis, för vi betalar skatt, säger Caroline Hjerpe som går på Gångsätra gymnasium på Lidingö.

– Det är värdelöst. Om man ska betala för maten tycker jag att den ska ha bättre kvalitet i alla fall, säger Felix Landgren som går i samma skola.

På Gångsätraskolan får eleverna först betala för maten. Sedan får de gå till en automat för att hämta ut en tallrik att äta på.

– Vi hade en mattant här förut som också tyckte att det var fel att det kostade pengar, så hon började dela ut gratistallrikar. Hon lade upp dem bland glasen och berättade det för oss elever, så att vi kunde ta tallrikar gratis, berättar eleven Ludvig Holmberg.

Allt fler tar betalt
I grundskolan är skolmaten gratis, men på gymnasiet ökar antalet kommuner som tar betalt för skolmaten. För fyra år sen tog 35 kommuner ut en avgift, nu tar minst 43 kommuner betalt. Avgifterna varierar, vanligast är mellan 400 och 800 kronor per termin.

Socialdemokraterna har länge sagt att avgiften drabbar familjer med dålig ekonomi och är orättvis när några i varje klass inte har råd att följa med till matsalen. Inför förra kongressen sa dåvarande skolministern Ingegärd Wärnersson att samhället har råd med reformen att stoppa gymnasieavgiften.

– Med den utveckling vi har nu ska vi kunna arbeta för att vi får möjlighet för alla elever att få gratis skolmat också på gymnasiet.

När?

– Först ska kongressen säga ja, och sedan hamnar det väl i mitt knä. Vi får väl se när, sa Ingegärd Wärnersson.

Kongressen sa ja till att förbjuda avgiften, men tre månader senare blev Wärnersson landshövding i Blekinge.

”Vi har inte de ekonomiska möjligheterna”
Ny skolminister blev Tomas Östros som inte förbjöd avgiften. Nuvarande skolministern Ibrahim Baylan har heller inte avskaffat den. Då skulle kommunerna behöva ersättas med upp emot en halv miljard, säger han.

– I det här fallet har vi idag inte de ekonomiska möjligheterna att införa en sådan lagstiftning. Jag ser att det här är en fråga som vi måste ta oss an kanske nästa mandatperiod, säger Ibrahim Baylan.

Hur?

– Lagstiftningsvägen kan vara ett alternativ, ett annat är att föra diskussioner med Sveriges kommuner och landsting, och kanske hitta en väg att frivilligt se till att kommunerna inte tar avgifter.

Men behöver du inte bry dig om kongressbeslut?

– Det behöver jag absolut, och det gör vi också. Men vi tar ju också ett väldigt stort ansvar för ekonomin, att de förslag vi genomför är fullt finansierade, säger Ibrahim Baylan.

Anders Forsberg
anders.forsberg@sr.se

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".