Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Operation för sondmatning görs i onödan

Publicerat tisdag 1 november 2005 kl 05.00

Uppdaterad 16:45
Trots att patienter med sväljsvårigheter inte behöver sondmatning via en så kallad peg, en slang genom bukväggen till magsäcken, kan de ändå få en inopererad för att passa in i sjukvårdssystemet.

Enligt personal inom Stockholms läns landsting kräver nämligen kommunerna att patienterna ska ha en sådan sond för att sjukhem och äldreboende ska ta emot dem.

– Det är ofta ett problem för oss här inom slutenvården att få iväg patienten till ett sjukhemsboende utan att patienten har en peg som hemkommunen kräver, säger Eva Samolov som är chefsjuksköterska på neurologen på Karolinska universitetssjukhuset.

Trauma för äldre
Själva ingreppet går ganska snabbt, en slang där näringen ska gå, opereras in genom bukväggen och in i magsäcken. Men ingreppet kan ge komplikationer och vara ett onödigt trauma för många äldre patienter.

I Stockholms medicinska råds årsrapport för 2004 står det att kravet från kommunerna på att patienterna ska ha en peg inte är ovanligt och att det är ett etiskt dilemma eftersom patienten inte alltid behöver det. I rapporten står det också att vissa patienter istället skulle kunna ha en sond som kräver ett mindre ingrepp eller hjälp med matning.

”Självklart lättare med peg”
Annette Arnkil är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Solna kommun och hon säger att peg inte är något alternativ till matning men att de mer tillfälliga sonderna, som kräver ett mindre ingrepp, är för komplicerade att sköta för personalen på sjukhemmen och äldreboendena.

– För oss i kommunen är det ju självklart mycket lättare att sköta om en peg för det kan i stort sett vem som helst göra. Så är det inte med den andra typen av sond, säger Annette Arnkil.

Bedömningar kan göras bättre
Men att det handlar om krav från kommunen håller hon inte alls med om utan säger att det är stressen inom akutsjukvården som gör att det brister i bedömningarna inför peg-operationerna.

– Landstinget, kliniken och doktorn måste kanske kunna ta ett par dagar till för att veta att de gör rätt ställningstagande. Ska man ge en peg eller ska man inte göra det, säger Annette Arnkil som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Solna kommun.

Malin Olofsson
malin.olofsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".