Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Speciella cancersjukhus kan lösa vårdkris

Publicerat onsdag 2 november 2005 kl 05.00

Den intensiva debatten om bristerna i den svenska cancervården har lett till förslag om att inrätta speciella cancersjukhus. Sådana sjukhus där patienten tas om hand från diagnos till rehabilitering finns redan i USA.

– Cancer är väldigt många sjukdomar som är väldigt komplicerade och man måste ha ett brett sätt att angripa alla de problem som finns. Det gör man genom att samla resurser och framför allt kunskap och utbildning, säger professor Kenneth Nilsson, tidigare forskningschef vid Cancerfonden.

Bättre överlevnad i USA
I Sverige upplever många cancerpatienter att vårdkedjan ständigt bryts och långa köer är vanligt till exempel till strålbehandlingen. I USA har modellen med speciella cancersjukhus bland annat gett bättre överlevnad för patienterna säger Kenneth Nilsson.

– De har de bästa överlevnadssiffrorna vad gäller cancer av alla länder. De har organiserat sig med ett 20-tal stora cancercentra. De har följt tanken att vården runt en patient som får en cancerdiagnos måste vara integrerad och de har samlat alla resurser som behövs i så kallade ”comprehensive cancer centers”. De har kommit längst.

Nätverk av sjukhus
Internationella cancerunionen rekommenderar ett nätverk av specialiserade regionala sjukhus med goda resurser för cancerbehandling. Och nu tror alltfler att den modellen skulle korta cancerköerna också i Sverige.

En av kandidaterna till det första svenska cancersjukhuset är onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. Chefen där, Ulrik Ringborg, har fått landstingspolitikerna med sig för att skapa ett så kallat ”comprehensive cancer center” i Stockholm, ett specialsjukhus för allsidig cancervård.

– I ett sådant ska kunna finnas alla de resurser som en cancerpatient behöver från tidig upptäckt till vård i livets slutskede. Har man inte helhetssynen på cancerpatienter och organiserar efter den då får man en fragmenterad cancervård och de som lider mest av det är patienterna. Men också de som ska betala lider för det blir alltid en dyrare sjukvård, säger professor Ulrik Ringborg, chef för onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".