Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbetet mot barnaga går trögt i EU

Publicerat måndag 14 november 2005 kl 05.32

Det går trögt med lagstiftningsarbetet för att förbjuda barnaga inom EU-länderna. Sverige var först ut med förbud mot barnaga, men majoriteten av EU-länderna tillåter fortfarande att man slår barn.

Av EU:s 25 medlemsländer saknar barn i 17 länder en lag som skyddar dem från att utsättas för aga.

Och att föräldrar agar sina barn, slår dem och eller som man på Rädda Barnen föredrar att tala om misshandlar sina barn får konsekvenser för framtiden, säger Mali Nilsson handläggare på Rädda Barnen, som arbetar med frågan om barnaga globalt.

– Våld föder våld och de vuxna som i dag slår sina barn har själva alltid slagits som barn.

Förbud 1979
Barnaga är förbjudet i Sverige sedan 26 år. Sverige var 1979 först ut i världen med att instifta en lag som förbjöd barnaga.

Efter 1983 har sju EU-länder följt efter med lagstiftning och förbjudit barnaga i hemmet. Det är Finland, Österrike, Cypern, Danmark, Lettland, Tyskland och Ungern.

Ytterligare fem länder har nyligen gett löfte om att att införa en kommande lagstiftning om förbud mot barnaga. Av dem har Nederländerna, lovat att införa förbudet innan årsskiftet.

Italien och Portugal har beslutat om en lagstiftning redan för tio år sedan, men har ännu inte lagstiftat.

Stort motstånd
I nio av EU:s 25 medlemsländer bedömer Rädda Barnen idag att motståndet mot en lagstiftning mot barnaga är stort. Argumenten är att man inte vill kriminalisera föräldrar.

Det är Frankrike, Storbritannien, Belgien, Polen, Irland, Malta, Estland, Litauen och Spanien. Här ser Rädda Barnen avsaknad av intresse för en lagstiftning mot barnaga både politiskt och kulturellt.

– Tragiskt nog är det fortfarande en oerhört känslig fråga. Man anser inte anser att aga är en form av våld helt enkelt. Den är både socialt och lagligt accepterad, säger Mali Nilsson på Rädda Barnen.

Lagbrott
Samtidigt som lagstiftning mot aga finns i Sverige så ökar antalet anmälningar av barnmisshandel varje år.

Och att man bryter mot lagen i flera av de länder som idag har ett förbud mot barnaga är alldeles tydligt anser Mali Nilsson handläggare på Rädda Barnen.

– Man kan ha en lag mot aga men om inte vuxna och professionella som arbetar med barn och barn själva inte vet om att lagen finns då är det ju inget syfte med lagen. Det absolut viktigaste är att medvetandegöra de som ska skydda barn. Om det blir ett fall med barnmisshandel så är det oerhört viktigt att de jurister och åklagare som ska försvara barnet vet vad som står i lagen, säger Mali Nilsson på Rädda Barnen.

Maria Repitsch
maria.repitsch@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".