Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Rikstrafiken bryter mot EU:s lagar"

Publicerat söndag 20 november 2005 kl 12.42
Rikstrafiken kräver svenska löner på Gotlandsfärjorna.

Rikstrafiken bryter troligen mot EG-rätten när man kräver att det bolag som ska sköta färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ska betala svenska löner. Det hävdar professorn i EG-rätt, Ulf Bernitz.

Ulf Bernitz anklagar också de svenska facken för att ligga bakom att kraven som stänger ute utländska företag förs in i allt fler upphandlingar.

Från 2008 kan det bli ett nytt rederi som sköter färjetrafiken mellan svenska fastlandet och Gotland.

Lägre löner får inte bli fördel
Rikstrafikens upphandling är igång och det är inga småpengar det handlar om. För en fungerande trafik betalade staten under fjolåret 240 miljoner kronor i stöd till linjen. Vilka rederier som anmält intresse är hemligt än så länge.

Teoretiskt kan baltiska rederier vara med men det lägre löneläget i Baltikum får inte bli en konkurrensfördel, har Rikstrafiken bestämt.

– Det finns ett krav på att man ske erbjuda normala svenska löner, så konkurrensen handlar om något annat, säger generaldirektören för Rikstrafiken, Staffan Widlert.

Hur går det ihop med EG-rätten?

– Man kan ställa den här typen av krav. Det är omdiskuterat om man kan ställa krav på kollektivavtal men man kan kräva lönenivåer som är jämförbara med de svenska lönerna, säger Staffan Widlert.

Men enligt professor Ulf Bernitz är det ett tveksamt upplägg.

– Lite är det kanske en gråzon men jag är nog benägen att säga att det inte går. Det stämmer inte med EG-rätten, säger han.

Varför stämmer det inte med EG-rätten?

– Det betyder ju till exempel att baltiska företag i praktiken förhindras att vara med i konkurrensen. Man ska ju eftersträva konkurrens och affärsmässighet och som regel ta det billigaste, förmånligaste anbudet, säger professor Ulf Bernitz.

Lönerna hett ämne
Alltsedan byggkonflikten kring en skola i Vaxholm i fjol har frågan om utländska löner varit en het potatis. Juridiken är snårig. Ingen som Ekot talat med kan ge raka besked om man får ställa krav på svenska löner i en offentlig upphandling – inte nämnden som ansvarar för frågan och inte regeringens utredare på området.

Men Vaxholmsbråket har lett till att facken dragit ut till strid på bred front för att skydda svenska löner och det har lett till påtryckningar på de som upphandlar, säger professor Ulf Bernitz.

– Det pågår rätt mycket tryck av olika slag från fackligt håll för att just få in den här sortens klausul, att det måste vara med svenska löner, i upphandlingar, säger han.

Vad är då orsaken?

– Det är väl för att hindra konkurrens, att liksom hålla det kvar vid den svenska arbetsmarknaden, att man inte erkänner den fria rörligheten i praktiken, säger Ulf Bernitz, professor i EG-rätt vid Stockholms universitet.

Magnus Thorén
magnus.thoren@sr.se

Patrik Holmström
patrik.holmstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".