Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Biståndsgivare kräver reformer i Etiopien

Publicerat fredag 18 november 2005 kl 12.30
Polis och militär är allestädes närvarande i Addis Abeba.

Etiopien kommer att förlora miljarder i bistånd, om inte den politiska krisen i landet får en lösning. Det säger samtliga biståndsgivare, men det finns inga tecken på att den etiopiska regeringen tänker ompröva sin hårdföra linje mot oppositionen.

– Det är inte frågan om att kanske stoppa biståndet, utan bara med hur mycket av de åtta miljarder kronor som Etiopien nu får. Det säger Världsbankens chef i Etiopien till nyhetsbyrån AP.

Etiopiens premiärminister Meles Senawi ingick i Tony Blairs Afrika-kommision, och Etiopien var ett av de fattiga länder som skulle få skuldavskrivning, samt ett extra stort bistånd från Storbritannien. Det är nu stoppat, liksom budgetstöd från USA, EU, Världsbanken och samtliga andra givarländer.

Sverige hade avsatt 200 miljoner kronor i stöd till Etiopien, men de pengarna är också frusna.

Hårdför linje
Kravet från biståndsgivarna, är att regeringspartiet tillsammans med oppositionspartierna försöker lösa den politiska krisen som blossade upp efter det omstridda parlamentsvalet i maj, då regeringspartiet anklagades för omfattande valfusk.

Men hittills har regeringen valt en hårdför linje med hjälp av den starka militära makten. Först infördes undantagstillstånd, och nu slogs demonstrationer ner för två veckor sedan med militärens hjälp. Huvudstaden Addis Abebas gator förvandlades till slagfält, och polisen grep systematiskt tiotusentals ungdomar, dels misstänkta för upploppen, dels som en varning mot framtida protester.

Och samtliga ledare för det största oppositionspartiet, CUD, sitter fängslade, anklagade för förräderi och försök att störta regeringen.

Demokratiska krav
Det är detta, som biståndsgivarna kräver en ändring på; ett stöd till Etiopien kräver en demokratisk styrning som respekterar mänskliga rättigheter och tillåter en fri press och öppen dialog.

Men svaret från premiärminister Meles, som ekar från alla regeringstrogna i en återgång till det marxistiska system som rådde innan försöket att bli mer demokratiskt, är att oppositionen är terrorister som skall dömas i rätten.

Vardagen har återvänt till Addis Abeba; i ett så fattigt land har ingen råd att strejka, utan måste hitta sätt att överleva.

Ekonomisk avgrund hotar
Huvudstaden är nästan dominerat av oppositionen, som vann allt i valet. Men ändå vill de flesta vara anonyma som man pratar med - trots att alla har åsikter om orsaken till krisen och lösningar av den.

Och vem som har den egentliga makten, märks tydligt; överallt patrullerar polis och militär, främst runt universitetet som är stängt av rädsla för nya ungdomsprotester.

Men det största hotet mot Etiopien just nu, är att falla ner i en ekonomisk avgrund. Landet är nästan helt beroende av utländskt bistånd, och just nu är hela givarsamfundet samlat i samma krav på en demokratisk utveckling; utan en sådan - inga pengar.

Vincent Dahlbäck, Addis Abeba
vincent.dahlback@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".