Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer kvar i plånboken för svenska hushåll

Publicerat tisdag 22 november 2005 kl 16.45
Större köpkraft 2006.

De svenska hushållen kan se fram emot en rekordstark köpkraftsökning valåret 2006. Ökningen ligger på 60-talets rekordårsnivåer, enligt en ny prognos idag från banken SEB.

- Nästa år tror vi på bra tillväxt, bra köpkraft, lite fler jobb, och så småningom att kronan tar sig, säger Klas Eklund, chefsekonom på SEB.

Vad betyder den positiva utvecklingen för hushållen?

– Hushållen kommer att öka sin köpkraft rejält nästa år. Vi tror att den ökar med ungefär fyra procent. Bortsett från ett par år på 90-talet måste man gå tillbaka till 60-talet för att hitta lika bra siffror.

Det blir mycket mer pengar kvar i plånboken för det genomsnittliga hushållet nästa år. Man får gå tillbaka till rekordårens 60-tal för att hitta motsvarande ökning av köpkraften, fyra procent.

Sysselsättningen kommer att öka med 60 000 personer nästa år, när den privata tjänstemarknaden och kommunerna nyanställer.

Det kommer att snurra så fort i ekonomin att risken för högre inflation ökar. För att mota det tros Riksbanken börja höja ränten redan i februari och sedan fortsätta med det resten av året, när räntan har höjts från dagens 1,5 procent till 2,5 procent i slutet av nästa år.

Statliga Konjunkturinstututet delar den optimistiska bilden av svensk ekonomi valåret 2006.

– Vi räknar med att hushållens disponibla inkomst kommer att öka med 3,7 procent nästa år. Det är en väldigt hög siffra, säger Ingemar Hansson som är generaldirektör på Statliga Konjunkturinstututet.

Vem kan ta åt sig äran för det?

– Vi har haft en svag konjunktur ett tag men nu med en expansiv penningpolitik med låg ränta så drivs efterfrågan på. Då ökar bnp och därmed sysselsättningen. Så riksbanken expansiva penningpolitik hjälper till. Liksom riksdagens åtgärder. Men det är också problematiskt eftersom det offentliga sparandet kommer längre från det mål som riksbanken satt upp, säger Ingemar Hansson.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".