Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Ge F-kassan ansvar för sjukkostnaden"

Publicerat onsdag 23 november 2005 kl 13.01

Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, presenterar tre förslag för att få bukt med vad de menar är ett överutnyttjande av sjukförsäkringssystemet. Bland annat föreslås Försäkringskassan få ett eget budgetansvar.

Tanken är att Försäkringskassan i högre utsträckning än i dag ska sporras att komma till rätta med sjukskrivningarna, i stället för att lägga över kostnaden på stat och arbetsgivare.

De vill också att förtidspensionering, som numera heter sjukersättning, ska slås samman med sjukpenningen till samma försäkringssystem i stället för som att idag, bestå av två olika system.

Flexibel premie
Sist vill SNS också införa, vad de kallar, erfarenhetsbaserade premieinsättningar, som skulle innebära att de arbetsgivare som har haft många och långa sjukskrivningar ska få betala högre premie än andra. Dock inte om det samtidigt går att bevisa att man anställt det som SNS kallar riskgrupper, som äldre och kvinnor. Då skulle premien i stället kanske bli lägre.

Laura Larsson, forskningsledare på SNS, ser inte någon risk för att förslagen skulle drabba de sjukskrivna.

– Jag kan inte se att det finns några risker så länge som sjukskrivningar handlar om sjukdomsrelaterade sjukskrivningar, vi är ju inte ute efter att jaga dem.

Ingen alternativ försörjning
Bakgrunden till förslagen är flera rapporter, bland annat SNS egen, som visar att sjukskrivningarna skenat iväg från mitten av 90-talet till nu. Studier har också visat att folk är mer sjuka där arbetslösheten är hög, som i norra Sverige.

Det tar SNS som intäkt för att sjukförsäkringen används på fel sätt idag, som en alternativ försörjning i stället för som en riktig försäkring.

Forskarna som skrivit rapporten går inte in på hur förslagen skulle kunna genomföras i praktiken, eller hur stora besparingar de skulle ge.

Laura Larsson vill inte kalla förslagen radikala. Men så här bedömer hon chansen för att något av dem faktiskt skulle gå igenom.

– Vi hoppas och tror att det här ska skapa debatt, men vad det leder till i slutändan kan vi bara drömma om, säger Laura Larsson, forskningsledare på SNS.

Virve Hedenborg
virve.hedenborg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".