Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 27 november

Publicerat torsdag 24 november 2005 kl 12.18

Hur ska radion fungera i framtiden?

Om någon månad väntas regeringen ge svaret på Sveriges Radios plan som innebär bland annat digital radiodistribution via så kallad DAB.

SR vill skära ner antalet anställda fram till 2010. Frigjorda medel på cirka 250 miljoner kronor ska gå till program producerade utanför företaget och till att nå grupper som idag lyssnar litet eller inte alls på public service.

Det nya SR ska också förvaltas av en nyrekryterad uppsättning chefer.

SR-ledningen har otåligt väntat på klartecken från regeringen och det är inte någon hemlighet att parterna inte helt delar synen på SR:s framtida väg. Nyligen var kulturminister Leif Pagrotsky på besök i Radiohuset och sa sig ha noterat hur starkt kontroversiell frågan uppfattas på många håll i företaget. I en intervju i P 3 markerade också Pagrotsky att han inte vill ha en public serviceradio som består av en rad publik- och innehållsskiktade kanaler...

– Jag vill ha en radio som är relevant för alla människor hela dygnet i alla åldrar. Jag vill inte ha en radio som bara är till för äldre eller bara för yngre eller för dom som bara vill ha nyheter. Jag vill ha ett brett och spännande utbud som angår mig i mitt liv i alla möjliga skeden, sa Pagrotsky.

Pockettidningen bjuder i senaste numret på temat public service framtid. Tidningen har bland annat intervjuat den förre ordföranden för radions journalistklubb, Witold Lanzenberg som bland annat har svårt att se en lönsam marknad för fristående produktionsbolag för public serviceradio. En facklig enkät fann att 70 av 100 utomstående producenter idag är enmansbolag med cirka 17000 kronor i månadsintäkter.

Ett faktum är att radions digitala framtid innehåller fler stötestenar och frågetecken än på tv-sidan. Medan priserna pressas på tv-tittarnas tillsatsbox kostar ännu en digital radioapparat i snitt ett stycke över tusenlappen - sådär fem till tio gånger mer än den enklaste analoga apparat av idag.

Kommersiell radio fortsätter att vara en ganska blygsam affär bredvid kommersiell tv. Så finns också mindre tryck på att utveckla nya produkter på radiomarknaden. Den svenska reklamradion har också dröjt med att slåss för digitaltekniken och klagat på för höga koncessionsavgifter.

Den extremt ”unga” reklamradion tycks samtidigt sikta alltmer mot 30-50-åringar och konkurrera med P 4, noterar Radiotidningen.

Jämfört med tv-sidan tillkommer också på radiosidan en ökad kostnad för skattebetalarna: medan det analoga tv-nätet släcks ner om några år kommer av allt att döma det analoga radionätet att behållas en betydande tid framåt tillsammans med de nya distributionsformerna.

Patrik Fällström sitter med i regeringens strategigrupp för IT-frågor, är i hög grad inblandad i arbetet med regeringens kommande förslag och vill tona ner SR-ledningens ensidiga tro på DAB.

– Man har inte riktigt förstått det här att man kommer alltid att ha flera olika distributionsformer som konkurrerar med varandra, säger Fällström. Lyssnar man på Sveriges Radio så menar de med digital radio DAB och det menar inte jag, fortsätter han.

Och Fällström tror inte på en nedsläckning av den nuvarande analoga radion under någon nära framtid.

– Den måste man säkert leva med under rätt lång tid.

Ja, radion förändras men riktigt hur det genomsnittliga radiolyssnandet kommer att se ut ett stycke in på 2000-talet råder mycket delade meningar om.

Internationella trender visar snabb utveckling för bland annat satellitradio och webbradio, inklusive webbradio via mobiltelefon. Till bilden hör att mediet idag används så olika av exempelvis äldre P 1 och P2-lyssnare och en yngre urban musikradiopublik.

DAB-satsningen har haft sina turer. För ett par år sen sa sig SR:s tidigare styrelseordförande Olle Wästberg ångra att han tidigt drev på för DAB. År 2000 sa SR:s tidigare VD Ove Joanson att DAB akterseglats av Internet. Men sen Joanson 2003 utsetts av regeringen till ny SR-ordförande har han förespråkat DAB. Idag tycks regeringen delvis ha samma DAB-syn som Joanson hade tidigare. Viss förvirring med andra ord.

Regeringsbeslut alltså i december. I vår kommer sedan regeringen att ta ställning till den så kallade Public serviceutredningen. En fråga då är bland andra: hur mycket outsourcing av SR-produktion är förenligt med egentlig public service ? En fråga som kan bli kontroversiell kulturpolitik.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".