Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Castros krig mot korruptionen oroar

Publicerat söndag 27 november 2005 kl 12.30
Fidel Castro har förklarat krig mot korruptionen.

På Kuba har Fidel Castro på kort tid förklarat krig mot korruptionen, höjt löner och pensioner och antytt att ransoneringsbokens dagar är räknade. Har Kuba kanske kommit ur den kris som Sovjetblockets sammanbrott orsakade, eller handlar det om något annat?

Att något speciellt var på gång märkte Havannaborna en morgon av att stadens alla bensinmackar plötsligt sköttes av unga nyutexaminerade socialarbetare och att armén tagit över administrationen av hamnen.

Det var en krigsförklaring mot korruptionen som ingen kunde missförstå. Illegal handel med bensin och systematiskt stjälande från lossande fartyg i Havannas hamn har utgjort en slags grundpelare för den illegala ekonomin, den svarta marknaden.

– Det måste bli ett slut på de nyrikas möjligheter att tjäna grova pengar,  förklarade Fidel Castro.

Många beroende av den svarta ekonomin
Men när samtidigt polisen började stoppa transporter av grönsaker och kött från självägande bönder till marknaderna i Havanna så började en viss oro att spridas.

För att alls kunna överleva är de flesta kubaner beroende av den svarta marknaden, både för att skaffa mat och nödvändiga inkomster.

Krigsförklaringen mot korruptionen upplevdes därför som ett hot mot den egna familjeekonomin.

För att motverka oron och visa att det handlar om att utjämna skillnaderna mellan de nyrika och de vanliga kubanerna, så höjdes löner och pensioner.

Fidel Castro hävdade samtidigt att kubanernas löner egentligen är mycket högre än de 20 – 25 dollar de får i lönekuvertet varje månad.

Pengar till internationella projekt
För, förklarade han, tar man hänsyn till gratis sjukvård, undervisning och bostäder så hamnar lönerna kring 1 000 dollar i månaden.

Och det kanske stämmer.

Men kubanerna klagar ändå och hävdar att lönen inte räcker till mat och att för övrigt all offentlig service bara blir sämre och sämre.

När det gäller sjukvården till exempel så satsar den kubanska staten numera så mycket på internationella projekt tillsammans med Venezuela, att det blivit brist på såväl läkare som sjukhusplatser när det gäller kubanska patienter.

Men som för att motverka kubanernas skepsis så har de kubanska ledarna den senaste tiden framhärdat med en ovanligt optimistisk framtidsvision.

Ransoneringsboken kan slopas
Det mest drastiska och överraskande uttrycket för det, var nog när Fidel Castro nyligen sa att grunden nu är lagd för att kunna slopa ransoneringsboken, la libreta, den tragikomiska symbol för revolutionen som kubanerna levt med i 40 år.

Men hur det ska gå till när samtidigt kontrollen över ekonomin blir allt mer rigid är det ingen som riktigt förstår.

Men det, att inte förstå regeringens politik, är kubanerna å andra sidan rätt vana vid.

Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".