Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt lagförslag om genetisk integritet

Publicerat måndag 28 november 2005 kl 15.18
Ärftliga sjukdomar ska undvikas.

Regeringen föreslår att det ska bli tillåtet med så kallade ”designer babies” i Sverige. Det innebär att man gör ett genetiskt urval av befruktade ägg för att undvika ärftliga sjukdomar och hjälpa svårt sjuka syskon. Det omfattande lagförslaget har lämnats till lagrådet.

Sverige är ett av de första länderna som får en samlad lagstiftning om genetisk integritet.

På måndagen presenterade vårdminister Ylva Johansson lagförslaget, som innehåller förbud mot att kräva gentester för anställning, eller för att teckna försäkring. Man får heller inte efterforska eller använda genetisk information om andra.

Här finns ett undantag för försäkring på mycket höga belopp, mer än 1,2 miljoner. Då har bolagen rätt att få del av gentester om det finns sådana.

Barnförsäkringar undantas helt. Bolagen har inte rätt att efterforska eller använda genetisk information om barn.

Designer babies tillåts
Regeringen föreslår också att så kallade designer babies ska tillåtas i Sverige. Det innebär att man gör ett genetiskt urval av befruktade ägg för att undvika ärftliga sjukdomar.

Föräldrar som redan har ett svårt sjukt barn kan med den här metoden få ett friskt barn vars stamceller kan hjälpa det sjuka syskonet.

Vid en provrörsbefruktning tar läkarna ut en cell ur det befruktade ägget för att se om den bär på det oönskade ärftliga anlaget. Sen väljs ett friskt ägg ut och planteras in i kvinnan.

När barnet föds tar läkarna hand om navelsträngsblodet och transplanterar stamceller till det sjuka barnet.

Kyrkligt motstånd
Metoden är omdiskuterad. Katolska kyrkan och flera frikyrkor är emot reservdelssyskon, men den används redan i bland annat USA och i flera medelhavsländer.

Professor Jan Wahlström vid Sahlgrenska akademien säger att det innebär att fler föräldrar med ärftliga sjukdomar kan få friska barn.

– Det är en viktig förändring praktiskt-kliniskt för att det finns många patienter som efterfrågar den diagnostiken, som vi avvisat hittills med hänvisning till den rådande lagstiftningen, säger Jan Wahlström, professor i klinisk genetik vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".