Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 4 december

Publicerat tisdag 29 november 2005 kl 15.25

Apropå Paris - hur ska världens ohejdat växande megastäder hindras att bli tickande bomber för sociala urladdningar?

År 2015 kommer det enligt magasinet National Geographic att finnas 21 städer i världen på mer än 10 miljoner invånare. Världens städer växer med en miljon människor i veckan. År 2030 kommer 60 procent av världens befolkning bo i städer. Ökad urbanisering uppmuntras också av internationella ekonomiska organ som avgörande för tillväxt: upp till 80 procent av BNP-tillväxten handlar om urbana aktiviteter, enligt Institutet för global utveckling i Prag.

I Tredje världen växer megastäderna till gigantiska koncentrat av sociala klyftor, städer där flertalet invånare saknar avlopp och cirka hälften saknar nog med dricksvatten.

I Sao Paolo bor idag nästan 20 miljoner människor. 2 invånare av 3 lever i fattigdom, men staden är så delad att de rika aldrig behöver se de fattiga. Stan räknar bortåt 10 000 mord per år, minst en beväpnad bilkapning per dag, rika stadsdelar barrikaderar sig bakom murar, i fattigghettona vågar få gå ut nattetid.

Staden utgör för flertalet moderna människor platsen för förändring och framtidshopp, finner FN-rapporten The state of the worlds cities 2004/2005. Rapporten bemödar sig om en positiv syn på de många aspekterna av storstadsexplosionen, men finner samtidigt: cirka 3 av 4 afrikanska stadsinvånare lever i slum, samtidigt som de afrikanska städerna väntas växa med 400 miljoner invånare de närmaste 25 åren. 2015 väntas de afrikanska städernas sluminvånare uppgå till 332 miljoner människor.

I FN-rapporten skriver Nairobijournalisten Rasna Warah om slumområdena som tidsinställda bomber. Skribenten noterar att cyniska iakttagare ser slumområdena som tillgångar för en dynamiskt växande storstad: slummen producerar en stor del av den extremt billiga arbetskraft som får megastaden att fungera. Samtidigt som slummen accelererar sociala spänningar, prostitution, missbruk och våld. Globala erfarenheter visar att städer som saknar kontroll över den sociala polariseringen blir alltmer labila och våldsamma.

För Afrikas del väntas den väldiga urbana framtida slumtillväxten också ytterligare accelerera AIDS-problematiken. Men rapporten visar också att HIV/AIDS-drabbade i städer som New York och Los Angeles till stor del återfinns i städernas bostadslösa marginaliserade grupper.

Nationalekonomen Marian Radetzki som är aktuell med en ny bok om världens demografiska utveckling, skrev tidigare i år i Svenska Dagbladet om megastäderna. Av megastäderna, som definieras som städer med en befolkning på över 10 miljoner, räknar FN med att 18 av 21 sådana städer år 2015 återfinns i Tredje världen.

Massinflyttning till städerna är omöjlig att hejda, finner Radetzki; enstaka historiska avvikelser från trenden har byggt på terrorpolitik: Kinas kulturrevolution på 60-talet och röda khmerernas framfart i Kambodja på 70-talet. Efter att dessa radikala tvångsförflyttningar från stad till landsbygd upphört, återgick också dessa nationer till den traditionella urbaniseringsutvecklingen.

Radetzki ser framför sig en framtida värld där en överväldigande majoritet av jordens människor koncentrerats till städer, och där naturen utanför städerna dels blir begränsade arealer av högproduktiv jordbruksmark som kräver mycket liten arbetsstyrka, dels kommer de ickeurbana delarna av jorden att återgå till förvildad natur och rekreationsområden.

En nattlig flygresenär, finner Radetzki, kommer att se ett nedsläckt klot, där städerna syns som jättelika kluster av ljus, ibland förbundna med pärlband av ljuspunkter som markerar transportlederna mellan de mänskligt befolkade områdena.

Denna helt avfolkade landsbygd borde välkomnas av miljövänner, finner Radetzki; denna övergivna ickeurbana värld påverkas ju på så sätt allt mindre av mänskliga aktiviteter. Storstaden är snart helt enkelt människans naturliga miljö. Historiskt är detta ett nytt och sensationellt fenomen som i grunden förändrar Homo Sapiens levnadsvillkor.

Så långt nationalekonomen Marian Radetzki. Det tycks som om höstens våldsamma förortskravaller i Paris har mycket vittgående lärdomar att förmedla för framtiden.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".