Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Judar oroar sig för ökad antisemitism

Publicerat onsdag 30 november 2005 kl 12.01

Anmälningarna om hatbrott ökar i Sverige. Samtidigt pekar både forskare och de judiska församlingarna på att en ny typ av antisemitism dykt upp. Hot och trakasserier kommer inte enbart från högerextrema grupper, utan också från muslimska invandrare.

Lena Hallengren, minister med ansvar för trossamfunden och ungdomsfrågor, säger att skolorna har ett stort ansvar för att komma tillrätta med växande problem med antisemitism och judehat bland ungdomar med muslimsk bakgrund.

Att muslimska elever vägrar att delta i undervisning om judendom och förintelsen är inte acceptabelt, anser hon.

– Elever ska delta i undervisningen. Det är inte bara en fråga om rätt att få godkända kunskaper i matematik utan det handlar också om att delta i alla de ämnen vi har, säger Lena Hallengren.

Är antisemitismen ett problem i Sverige idag?

– Det är uppenbarligen ett problem. Om Säpo rapporterar om att hatbrotten ökar är det ett problem för alla de grupper som drabbas av hatbrotten.

Vad gör regeringen för att motarbeta antisemitism?

– Dels har vi en myndighet för fortlevande historia som fortsätter sitt arbete. ”Om detta må ni berätta” var ju inte en bok som kom ut för att berättas bara en gång.

Anmälningarna om hatbrott ökar i Sverige enligt en rapport från Säpo. Med hatbrott menas brott med främlingsfientligt, homofobiskt, antisemitiskt och vitmakt-ideologiska motiv.

För medlemmar i landets judiska församlingar är polisbevakning av synagogor och institutioner ett naturligt inslag av vardagen.

Ny form av antisemitism
Forskare har på senare år också pekat på att att en ny form av antisemitism växt fram, från bland annat muslimska ungdomar i segregerade förorter.

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Annelie Enochson tycker definitivt att antisemitismen flyttat fram sina positioner. Hon pekar bland annat på att det i den allmänna debatten blivit tillåtet att skämta om judar.

Annelie Enochson har vid flera tillfällen lyft frågan om antisemitism i motioner i riksdagen.

– Om man inte stoppar judehatet nu, vad blir nästa grupp? Blir det de handikappade, de äldre, de kristna? Det såg vi under nazismen. Sex miljoner judar dödades, men det var också fem miljoner andra människor som dödades, säger Annelie Enochson.

Anna Gustafsson
anna.gustafsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".