Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hetsbegreppet blir mindre efter HD-dom

Publicerat söndag 4 december 2005 kl 08.30

Efter Högsta domstolens dom om pingstpastor Åke Green skärps kraven för vad som är hets mot folkgrupp, enligt flera jurister Ekot talat med. Det gäller inte bara homosexuella utan också personer med viss etnisk bakgrund eller en speciell tro.

– Man kan nog säga att uttrycket ”visar missaktning” är ganska missvisande i lagtexten nu. I vanligt språkbruk betyder ju det att göra kränkande uttalanden och sådant är ju alltså i stor utsträckning inte straffbart längre, säger Madeleine Leijonhufvud som är professor i straffrätt.

Fram till Högsta domstolens dom mot Green räckte det enligt brottsbalken med missaktning för att något skulle vara hets mot folkgrupp, exempelvis genom uttalanden som går över gränsen för saklig diskussion om en grupp.

”Hate speech”
Men med domen mot Green trycker Högsta domstolen på att det krävs mer, att någon sprider hat baserat på intolerans. Då är det hets mot folkgrupp, så kallat hate speech. Elisabeth Palm har lång erfarenhet som domare vid Europadomstolen.

– Hate speach enligt Europakonventionen kan inte jämställas med missaktning enligt den svenska lagstiftningen.

I praktiken kan man säga så att även andra grupper än homosexuella som nämns i den här paragrafen, personer av viss hudfärg eller viss trosuppfattning, alla berörs i sådana fall av den här förändringen?

– Absolut. Det finns ingenting som säger att det gäller speciellt för de homosexuella utan det gäller generellt

Mer tillåtet i slutet sällskap
Men både Leijonhuvud och Palm trycker på helhetens betydelse. I slutna sällskap som en församling, ett partimöte eller en annan träff krävs det nu mycket för att något ska betraktas som hets mot folkgrupp. Hålls däremot mötet på Sergels torg blir kraven lägre.

Men någon absolut sanning i frågan om vad som nu gäller för hets mot folkgrupp finns inte. Vissa jurister menar att Högsta domstolens uttalande är direkt begränsat till religiösa sammanhang, men då förstås också gäller eventuella uttalanden om judar i moskéer. Men det kan avgöras först i senare domar.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".