Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönika 11 december

Publicerat söndag 11 december 2005 kl 18.32

Den tredje advent tar Kulturkrönikan itu med Jesus.

För medan huvudpersonen för julfirandet sen lång tid försvunnit bakom ett konsumtionsberg och en miljardrullning som årligen överträffar sig själv, så återuppstår, om uttrycket tillåts, Jesus ständigt i filmens och fiktionens värld.

Inte minst i Hollywood framhärdar Jesus som ett häpnadsväckande stabilt framgångsrecept, skriver i tidskriften Signum filmvetarprofessorn Astrid Söderbergh-Widding. Och frågar sig samtidigt: vad är det för Jesus som filmkonsten serverar oss 2000 år efter hans födelse?

Jesus på film kan indelas i tre huvudgenrer, skriver artikelförfattaren: Evangelium enligt Hollywood, Jesusmusikaler och skandalfilmer.

Till Jesusmusikalerna hör långköraren Jesus Christ Superstar från 1973. ”Ett passionsspel i rakt nedstigande led från den tidigaste filmkonsten”, finner Söderbergh-Widding.

Man kan tillägga att superstarjesus i Staffan Götestams regi just nu går som rockmusikal på Maximteatern i Stockholm. ”Publiken är i extas, Jenny Silver är klockren som Maria Magdalena, Judas Anders Ekborg är makalös”, enligt Expressen. Medan Nerikes Allehanda avläser en ny lidande Jesusdimension hos aktören Oskar Bly.

Skandalfilmerna om Jesus toppas av Monty Python 70-talsstory Life of Brian och Martins Scorseses Kristi sista frestelse. Life of Brian totalförbjöds i Norge som hädisk, men aktören John Cleese gick till försvar: ”vi har inget otalt med Jesus. Vi tror också att Gud definitivt kan ta hand om sig själv”.

Filmens udd är snarast Hollywoods Jesusbild, finner också Söderbergh-Widding.

Scorseses Jesus är starkt kluven och osäker. Tvivlar på sig själv och är rädd att svika Gud. En litet blek profet, men som ändå väljer att umgås med de utstötta. Scorseses Jesus slits mellan anden och köttet. Anden triumferar sen vi bland annat mött den korsfäste i sexhallucinationer med Maria Magdalena.

Både Scorsese liksom senare Mel Gibson har intressant nog valt att framställa Jesu frestare Satan som kvinna, noterar Söderbergh-Widding. Kvinnan som sataniskt sexobjekt är tacksam som Hollywooddramaturgi, liksom de bloddrypande actiondetaljerna.

Gibsons Jesusfilm har kritiserats som antisemitisk och de kroknästa skurkkarikatyrerna är påtagliga, enligt artikelförfattaren.

Gibsons Jesus är ohjälplig Hollywood med både sitt våld och teatrala sentimentalitet, finner Söderbergh-Widding, men också för sättet att förfuska evangeliets hopp och innerlighet.

Man kan tillägga att senaste skandaljesusfilmen är Brian Flemings The God who wasnt there, som går in för att förneka hela storyn från början till slutet.

Artikelförfattaren i Signum diskuterar också Pasolinis Matteusevangelium och Denys Arcands Jesus från Montreal. Pasolinis Jesus är en obekväm, krävande och rastlös ande och en enstöring mitt i lärjungekretsen - en gestalt som Pasolini själv kunde identifiera sig med.

Filmen andas samtidigt ett patos för de enkla okonstlade människorna. Pasolini bekände också att han som gammal marxist djupt drabbats när han läste Matteusevangeliet.

Denys Arcands film placerar Jesus mitt i vår tid. Sammanvävd med den moderna människans vardag och problem. De skådespelare som i filmen ska gestalta det gamla passionsdramat tvingas ta in budskapet i sina privatliv. De upptäcker ansvaret för sig själva och hoppet om förändring.

Det finns faktiskt något som förenar de moderna Jesusfilmerna, skriver Astrid Söderbergh-Widding: tanken att Jesus återuppstår i andra människor som förverkligar hans budskap. Här ligger också de ständiga Jesusfilmernas relevans, skriver hon: skildringen av en unik människa som aldrig blir exklusiv. Och därför fortsätter att angå en publik.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".