Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Socialgrupp styr motionsvanor

Publicerat måndag 3 juni 2002 kl 05.00
Motionär eller inte när du är medelålders. Det styrs inte första hand av intresset utan främst av social tillhörighet. Det visar en studie som idrottsforskaren Lars-Magnus Engström från Stockholm har gjort.
Idrottsforskaren Lars-Magnus Engström har sedan1968 följt cirka 2 000 slumpvis utvalda svenskar och intervjuat dem om bland annat deras motionsvanor. När studien inleddes var gruppen i 15-årsåldern idag är de runt 47 år. Kvinnorna flitigare Studien visar att det inte är många av de som idrottade mycket i unga år som gör det nu. När gruppen var i åldern 15-20 år slutade många att motionera helt, men många av kvinnorna återupptog sina motionsvanor när de befann sig mellan 20-30 år medan allt fler män lade träningsskorna på hyllan. Inte många blir svettiga Kriteriet för vad som räknats som fysisk aktivitet är mycket lågt ställd. Det är att minst en gång i veckan aktivt ta en snabb promenad. Idag vid 47 års ålder svarar fyra av tio att de gör det. Men ökar man kravet till att man ska bli svettig och anfådd också är det inte ens en av tio som uppger att de blir det. Det som är påtagligt enligt studien är att de som tillhör de högre socialgrupperna har en tendens att aktivt motionera som äldre än de i lägre socialgrupper. Bygg in naturlig motion Det kommer allt fler rapporter om att folkhälsan blir allt sämre bland annat på grund av för lite motion. Men Lars-Magnus Engström har i sin studie sett att det inte går att locka dem som rör sig för lite med att prata om hur skönt det är att motionera . Vi måste istället få tillbaka det naturliga sättet att röra sig, menar han. – Den aktiviteten måste byggas in i vardagen så arkitekter måste börja fundera på hur kan människor röra sig i den här byggnaden, tillbaka med stora inbjudande trappor, lägg hissarna lite längre bort. Som det nu är i moderna byggnader möts man av hissarnadirekt, man får leta efter trapporna som ofta kallas nödutgång, säger Lars-Magnus Engström.
Margita Boström, Ekot
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.