Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 5 mars

Publicerat onsdag 1 mars 2006 kl 10.47

Om den moderna ”hjälparindustrin” handlar socialpsykologen Thomas Johanssons bok ”Makeovermani - om dr Phil, plastikkirurgi och illusionen om det perfekta jaget”.

Författaren försöker bringa reda i dagens översvämning av måbralitteratur, måbramagasin i etermedia, de ständiga ”gör-om-dig-budskapen”, populärpsykologins skiftande moden och också uppenbara motsägelser.

Johanssons bok kan illustreras med ett antal aktuella titlar från ett av de stora psykologiborden i en av huvudstans boklådor: Konsten att hålla sig uppe...Mindgym...How to clear your space and free your life...the Self Esteem Guide...Simple tools to instant confidence...Mannen som kunde tala med kvinnor...7 rules of success...The motivated mind...Är du gift med en psykopat?...Womens guide to a fabulous life after 40...Svälj den fulaste grodan först...Ögonblickets psykologi...Sex for busy people...Break-upboken...Första hjälpen för insidan...Ditt inre centrum...Ta makten över din ilska...Single girls guide...Fixa ditt personliga varumärke...”

Det har gått många år sen Karen Horney 40-talsböcker om Självanalys och också Wayne Dyers globalsuccéer Älska dig själv och Sikta mot stjärnorna, finner författaren, liksom Jane Fondas 70-talsprogram för medelålders kvinnors bevarade ungdom.

Idag brer hjälparpanoramat ut sig till allt från personlig coachning till plastikkirurgi, yogaövningar eller 10 snabbgenvägar till självkänsla. I den senmoderna världen uppfostras den allt mer ensamlevande medborgaren till den ”terapeutiska blicken” på sig själv och sitt liv, finner Thomas Johansson.

En tidig hjälparförfattare som Wayne Dyer rådde oss att ta kontrollen över våra liv och tänka ständigt positivt, men också skaka av oss konventioner och samhällsnormer.

Samhällsaspekterna intresserar sällan dagens hjälparskribenter. På 70-och 80-talen skulle vi lära oss njuta, som i boken Tao enligt Puh med sitt möte mellan Nalle Puh och österländsk livskänsla. Från 90-talet återkom budskapen om vinnarmentalitet och karriärjakt.

Kanske mest typiskt, enligt Thomas Johansson, är hjälparlitteraturens ohjälpliga motsägelser. Makeovermodet handlar om förändring som vägen till lycka. Andra böcker handlar om självacceptans. En hjälparbok gör dig till vinnare om du satsar 100 procent, en annan råder dig att släppa kraven på dig själv, rensa bort dina inre ”måsten”, en hjälparskribent viskar till oss att fånga dagen, njuta nuet och unna oss livets goda, en annan bjuder ett krävande punktprogram för en snyggare, nedbantad kropp. En bok förklarar ”du kan sluta åldras nu!”, medan boken bredvid är förvissad om att livets mening är att acceptera sin ålder och sig själv i allmänhet.

Ett läckert bokomslag förklarar hur snabbt vi kan nå framgång om vill, ett annat vill lära oss att undvika stress.

Alla litteraturhjälparna, noterar Thomas Johansson, är lika säkra på den egna läran och hur enkelt den kan föra mot målet. Vi ska ena stunden njuta ögonblicket, fånga livets kickar och peak experiences, andra stunden plötsligt sjunga långsamhetens och besinningens lov.

Hur kan dessa paradoxer så väl fungera ihop, frågar sig Thomas Johansson. Kanske för att målgruppen är den välbeställda medelklass som på en gång vill tjäna pengar och fylla ständigt växande materiella behov och samtidigt fylla ett existentiellt tomrum. Paradoxerna torde återfinnas hos läsarna själva.

Dagens hjälparlitteratur har ändå något gemensamt, menar socialpsykologen Johansson: det envisa individperspektivet utan samhällsaspekter. Hjälparlitteraturen har ingen Michael Moore. Medan genrens pionjär Karen Horney på sin tid också var starkt kultur- och samhällskritisk: hon satte fingret på modernitetens neurotiska självhävdelsekrav, tendensen att vara sig själv nog, underskottet på empati och medkänsla, rädslan för svaghet, vår tids neurotiska behov av personlig beundran och reklambudskapens illusioner om det perfekt mänskliga.

Så långt Thomas Johanssons bok om Makeovermanin. Det kan tilläggas att hjälpargurun Jane Fonda i en färsk intervju säger sig ha lidit av ett slags neuros: behov att ständigt behaga sin omgivning.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".