Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mest män bland Junilistans kandidater

Publicerat söndag 26 februari 2006 kl 16.45

Män från storstäderna är i majoritet bland dem som vill sitta i riksdagen för Junilistan. Just nu pågår arbetet med att välja ut lämpliga kandidater.

– Vi har sådana som inte har akademisk utbildning, några arbetslösa, några inom näringslivet även sådana som varit på en väldigt hög nivå, med till exempel vd-poster, säger Margareta Eriksson som sitter i nomineringskommittén i Stockholms kommun.

Urvalet är brett vad gäller yrke och ålder, och mindre än en tredjedel har tidigare politisk erfarenhet.

Män från storstäder
Men det finns faktorer som sticker ut. Majoriteten av dem som har anmält sitt intresse för riksdagen är män från storstäderna.

Bara från Stockholms kommun kommer 60 av de 250 som vill stå på riksdagslistan och av dem är tre fjärdedelar män.

Nu ska nomineringskommittéer runt om i landet vaska fram ett hundratal som ska stå på listorna.

Förmodligen kommer de slutgiltiga kandidaterna att vara mer jämnt fördelade över landet och andelen kvinnor högre än i Stockholm.

Ambitionen är att det ska finnas riksdagskandidater i alla valkretsar och i dag är det bara på Gotland som det helt saknas någon som vill ställa upp i riksdagsvalet för junilistan.

Egen metod för att ta fram kandidater
Junilistans sätt att få fram riksdagskandidater skiljer sig radikalt från hur de andra partierna gör.

Junilistan har ju ingen lokal partiorganisation som kan välja kandidater. I stället har junilistan uppmanat folk som tycker som dem att anmäla sitt intresse att sitta i riksdagen.

De intervjuas av nomineringskommittéerna och de avkrävs utdrag ur polisens register och från Upplysningscentralen vad gäller deras ekonomi, för att junilistan inte ska få in folk med lik i garderoben.

Inom junilistan ser man inte frånvaron av lokal partiverksamhet som ett demokratiskt problem. Enligt Margareta Eriksson ser de som vill sitta i riksdagen åt junilistan det som en fördel.

– Det är en sak som många av dem som kommer på intervju nämner. De ser en chans att människor med erfarenheter från ett riktigt yrkesliv ska kunna rekryteras och inte i första hand de med bakgrund i ett politiskt ungdomsförbund, säger hon.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".