Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Ändamålen helgar medlen"

Publicerat fredag 24 februari 2006 kl 16.08

I veckan som gick erkände socialdemokraterna att någon på deras partiexpedition under flera månader skrivit mejl som smutskastat moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Björn Elmbrant funderar på varför det kan bli så.

Jesuitorden som sanktionerades av påven på 1500-talet och kom att fungerar som en kampanjorganisation mot reformation och protestantism, denna jesuitorden tillskrivs uttrycket ”ändamålen helgar medlen”, sannolikt därför att många jesuiter var hänsynslösa, eftersom de ansåg sig kämpa för högre mål än motståndarna.

Lite grann liknar jesuiterna de mest inbitne partigängarna. De sätter alltid partiet först, och att vinna val och att befästa eller erövra makten är ett högre mål, där någon gång ibland ändamålen får helga medlen.

Men inte finns väl jesuiter i vår upplysta tid? Inte finns väl socialdemokrater som, likt jesuiterna, fortfarande tror att de ensamma står för all världens klokskap? Säg inte det.

Med s.k. omvärldsbevakning följer att tjänstemän på alla partier samlar in uppgifter om de andra partiers politik och personer - det kan vara lockande att inte bara samla in utan också läcka ut oförmånliga saker om motståndaren.

Jag vet att det funnits folk på den socialdemokratiska partiexpeditionen som varnat för att det som nu hänt skulle hända.

Men Sven-Otto Littorin, moderaternas partisekreterare, har också s.k. omvärldsbevakare i sin stab. Följaktligen sa han i fredagens P1 Morgon att han inte kan garantera att något liknande inte skulle kunna hända hos moderaterna. Littorin är klok, för han inser att inte bara socialdemokrater kan bli för partinitiska.

Hans socialdemokratiska partisekreterarkollega Marita Ulvskog var i en intervju inne på att en person som skickar såna här mejl ”har mycket tvivelaktiga demokratiska ideal”. Det tror jag är riktigt.

Demokratin bygger på föreställningen om människors lika värde. I det demokratiska samtalet kan motståndarna därför inte avfärdas med att han eller hon är tjock eller har tvivelaktig härkomst, utan vi måste bemöda oss om att argumentera i sak. Det är också av detta skäl som den i veckan aktuella mejlinglistan Elit, där olika kända personer hånas och smutskastas som personer, rymmer en diskutabel demokratisyn.

Samtidigt är det inget nytt med viskningskampanjer mot politiker. Om socialdemokraten Hjalmar Branting sades att han hade ryska rubler på ett bankkonto i Schweiz. Om Olof Palme pratade man vid de finaste middagsborden att han var sinnesjuk och regelbundet var tvungen att genomgå elchocker. Personer som uppgav sig vara läkare ringde till tidningarna, radio och TV och sa sig ha läst han sjukjournaler.

Allt var lögn. Men i motsats till det som hänt nu kunde inga av dessa viskningskampanjer spåras tillbaka till något politiskt parti. Det enda som kom fram var att hustrun till en svensk general lär ha spelat en central roll.

Man kan ana att det framförallt låg en slags klasskamp bakom den här sortens smädelser av politiker i historisk tid. När idag förtal dyker upp i elektronisk form beskrivs det ofta som ett slags amerikanisering av den svenska politiska miljön. I USA har ju smutskastning av motståndaren, s.k. karaktärsmord, blivit en allt mer dominerande del av valkampanjen.

Detta anses framförallt bero på att de två stora partierna i Amerika, demokraterna och republikanerna, på många sätt företräder en likartad politik. Om det är svårt att argumentera i sak för att man vill ha en helt annan politik, glider det lätt över till att handla om personerna istället.

När de svenska politiska partierna på senare år allt mer samlats i mitten av politiken, när socialdemokraterna länge plankat borgerliga förslag och moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet, då finns det skäl att hissa varningsflagg.

Så ju mindre skillnaderna mellan alternativen blir, desto fler försök till karaktärsmord riskerar vi få.

Björn Elmbrant
bjorn.elmbrant@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".