Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bekämpningsmedel sprids till vattendrag

Publicerat tisdag 28 februari 2006 kl 05.00

Trots att läckaget från jordbruket har blivit mindre under senare år kan mellan 30 och 40 olika bekämpningsmedel hittas i bäckar och åar i de områden där jordbruket är mest intensivt.

Mätningar i södra Sverige, som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram visar att gränsvärden och riktvärden överskrids vid många tillfällen varje år.

– Vi använder de här medlen och då är det angeläget att vi också följer upp och ser om vi hittar oacceptabla halter av dem, säger Jenny Kreuger, forskare vid Lantbruksuniversitet i Uppsala, som leder mätprogrammet.

Eftersatt område
Övervakning av bekämpningsmedel i miljön har varit ett försummat område och det är bara några få år som det har ingått i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Det finns ett gränsvärde för bekämpningsmedel i vatten som ska användas för dricksvatten.

Mätningarna visar att de flesta bäckar och åar i jordbruksområdena absolut inte skulle kunna användas för dricksvattenändamål. I några mätningar i Skåne och Västergötland visar sig även grundvattnet vara kontaminerat så att det inte håller dricksvattenkvalité. I den kompott av bekämpningsmedel som man hittar återfinns också sedan länge förbjudna medel.

– Det är till exempel atrazin som vi använde för länge sedan, säger Jenny Kreuger.

Men i bäckarna hittar man också fenoxisyran 2,4-D, som varit förbjuden i Sverige i 15 år.

– Det förbjöds 1990 så det har vi faktiskt förvånats över att vi hittar. Det är inte en substans som är långlivad i naturen, utan där kan man fundera på om det är några gamla dunkar som ligger och läcker, eller om det är så att man har gamla lager som man vill göra slut på, säger Jenny Kreuger vid Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Kan skada vattenlevande organismer
2,4-D har nu godkänts inom EU och tillverkaren har ansökt hos Kemikalieinspektionen om att åter få använda medlet i Sverige.

Under 2004 fanns 13 bekämpningsmedel i sådana halter i bäckar och åar att de kan ställa till skada på vattenlevande organismer. Kunskapen om negativa effekter bygger framför allt på laboratorietester. Kunskapen om hur det ser ut i verkligheten är bristfällig, säger Jenny Kreuger.

– De verkliga effekterna i fält har studerat dåligt men vi har en doktorand här nu som jobbar med frågan så vi hoppas att hon ska komma fram till hur det ser ut i våra jordbruksbäckar – finns det några effekter eller inte, säger Jenny Kreuger, forskare vid Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Ett kunskapscentrum om bekämpningsmedel ska nu upprättas vid Lantbruksuniversitetet.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".