Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få anmäler systematiska trakasserier

Publicerat tisdag 28 februari 2006 kl 12.15

Nästan var tionde svensk har någon gång i livet utsatts för upprepade trakasserier av en person, så kallad stalkning. Det visar en undersökning av Brottsförebyggande rådet, Brå. De flesta drabbade är kvinnor.

– Det kan vara någonting som sker inom ramen för en nära relation eller en av en tidigare partner. Det kan också vara en helt okänd person som förföljer en genom obehagliga telefonsamtal, eller en granne som trakasserar en av något skäl, en arbetskamrat eller en klient, säger Stina Holmberg på Brå, som är en av författarna till rapporten.

Oftast bekant
Så kallad stalkning kan se ut på många olika sätt, men vad det handlar om är att en person utsätts för systematisk förföljelse eller trakasserier under en längre tid. 

Brå har telefonintervjuat 4 000 personer mellan 18 och 79 år, och av dem har nästan en av tio någon gång i livet blivit utsatt för stalkning. De flesta, 75 procent, är kvinnor och det vanligaste är att att offret på ett eller annat sätt är bekant med gärningspersonen. 

Men för en tredjedel handlar det om en helt obekant person. Det gäller ofta när artister eller politiker är inblandade. 

Kan börja positivt
Det kan börja rätt ofarligt och i ganska positiv andra, berättar Birgitta Ohlsson, folkpartistisk riksdagsledamot. 

– Men sedan blir det ofta en slags besatthet som utvecklas, och att människor vill mer än att bara ha en politisk kontakt, och när det inte går för att man inte vill det eller för att det är en obehaglig människa, så blir det mer och mer kontakter, säger Birgitta Ohlsson.

Få anmäler
Det är inte många som polisanmäler de här trakasserierna, ofta beror det på att de själva har kunnat hantera situationen, men bland dem som trakasserats av en tidigare partner eller familjemedlem beror det ofta på att de är rädda för repressalier.  

Brå tror att det bakom stalkning döljer sig ofta många polisanmälningar om olaga hot, ofredande och våld mot kvinnor, men problemet är att varken polisens arbete eller lagstiftningen är anpassade efter de här brotten.

– Jag tror att man kan komma ganska långt med att förbättra arbetet mot stalkning inom polisen med nuvarande lagar genom att tydligare uppmärksamma att bilden är så här, men man bör också överväga om man inte ska se över lagstiftningen, säger Stina Holmberg, en av författarna till Brås rapport om stalkning.  

Katarina Schulz
katarina.schulz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".