Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inga nya anslag till bränslecellsforskning

Publicerat onsdag 1 mars 2006 kl 07.39
Bränslecellbuss i Stockholm.

Trots satsningarna på alternativ energi kommer anslagen till bränslecellsforskningen i Sverige nästan helt försvinna i år. De senaste sex åren har det satsats över 100 miljoner kronor på bränslecellsforskningen men inga planer på nya satsningar finns.

Göran Lindbergh, professor i kemiteknik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, är kritisk mot hur Energimyndigheten och regeringen fördelar pengarna.

– Det är lätt att låta som en gnällig forskare som inte får tillräckligt med pengar till sin forskning. Men vad som saknas är en helhetsbild, så att de kommersiella aktörerna kan agera utifrån ett framtida regelverk. De behöver veta att de pengar de lägger ner på utvecklingsarbete är något de får nytta av, och som inte ändras i nästa regeringsskifte, säger Göran Lindbergh.

Drivs med vätgas
En bränslecell kan beskrivas som ett batteri som ständigt laddas. Den drivs med till exempel vätgas som sedan reagerar med syre och avgaserna blir vanligt vatten. Bränsleceller kan användas exempelvis till att värma upp hus eller driva bilar.

I Danmark planerar man att satsa ungefär 1,5 miljarder kronor över en tioårsperiod på bränslecellsforskningen, men i Sverige tar de stora forskningsprojekten slut i år och nästan inga nya satsningar är beslutade.

Medvetet val
Det här är ett högst medvetet val, enligt Birgitta Palmberger, avdelningschef på Energimyndigheten.

– Inom det här området kan vi i första hand nöja oss med att hämta in vad som görs internationellt. För det måste vi också ha någon form av bevakning och grundkunskap. Men vi kan inte prioritera området, säger hon.

Är inte det att ge upp?

– Jag tycker att det är att titta på verkligheten. Vi måste hämta hem den kunskap som finns på andra håll. Vi kan inte ligga i forskningsfronten överallt, vi har inte sådana resurser, säger Birgitta Palmberger.

”Går ut över långsiktighet”
Göran Lindbergh visar runt på labbet på Kungliga tekniska högskolan. De senaste åren har han fått se sina forskningsanslag minska kraftigt. Och enligt Energimyndigheten sker den bästa forskningen på det här området utomlands. Just därför behöver inte Sverige satsa på det. Svenska forskningspengar gör bättre nytta på andra områden som till exempel biobränslen.

– De har satsat på teknik som ska vara klart väldigt snart. Men det har gått ut över mer långsiktigt tänkande. Det är lite frustrerande när man ser omvärldens anslag inom området öka. Man har en massa idéer för saker man vill göra, men har svårt att hitta finansiering för det, säger Göran Lindbergh.

Patrik Holmström
patrik.holmström@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".