Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Viktig vecka för Vasaloppskommunerna

Publicerat lördag 4 mars 2006 kl 12.30
Från Sälen till Mora på skidor.

På söndag går starten för det 82:a Vasaloppet. Ungefär 15 000 skidåkare ska försöka ta sig de nio milen mellan Sälen och Mora. Men redan nu har drygt 30 000 åkare deltagit i något av alla de lopp som genomförts under Vasaloppsveckan. För Vasaloppet har utvecklats till en mångmiljonindustri som påverkar hela regionen.

– Vad jag är här hela veckan för? Det är ju för att det är fest i Mora, och vi tycker om att åka skidor. Vi är ute och tränar två, tre mil varje dag i de perfekta skidspåren som finns här, som vi aldrig har hemma. Det är en hel upplevelse, säger Ove Johansson.

– Jag skulle ha åkt mitt 25:e Vasalopp i måndags, men tyvärr sa min kära läkare ifrån.

Men nu är du ändå här. Har du varit här hela veckan?

– Ja, vi har ju bokat husvagnen så, och jag fick följa med om jag inte tog med skidorna, sa läkaren. Sedan är det min kompis och hans fru och dotter som åker. Då får man vara med som supporter. Och min son kommer upp och ska åka.

Hur är det här uppe i Mora under Vasaloppsveckan?

– Det är härligt. Det är underbart. Det är en vecka som man ser fram emot, säger Agne Edman.

Ove Johansson och Agne Edman från Åby utanför Norrköping är precis den typ av Vasaloppsåkare som arrangörerna och kommunerna i regionen hoppas på för framtiden.

För Vasaloppet är inte längre bara det stora loppet, det som kallas Vasaloppet. När veckan är slut kommer totalt nästan 50 000 åkare ha tagit igenom sig Öppet spår eller något annat av alla de lopp som anordnas under veckan.

Tjevaseåkarna gör av med mest
Till det kommer åskådare och medföljande som ur kommunens perspektiv ska stanna så länge, och göra av med så mycket pengar, som möjligt.

– En del spenderar mycket och en del spenderar mindre. Tjejvaseåkarna, de kommer hit och har roligt, de gör av med mer. Vasaloppsåkaren åker oftast bara upp och sover en natt och kanske dricker en starköl, och sedan är det bra. Så det är lite olika.

– Men vi letar efter de internationella turisterna, att de kommer hit och åker Vasaloppet, för de stannar längre och vi vill ju att de ska göra av med mer pengar, säger Birgitta Petterson, näringslivschef i Mora kommun.

115 miljoner till regionen
Kommunen räknar med att de uppskattningsvis 100 000 besökarna gör av med 115 miljoner kronor under Vasaloppsveckan i de tre Vasaloppskommunerna, Mora, Malung och Älvdalen.

Men det är lågt räknat. Till exempel räknar man inte med den sportutrustning som säljs under veckan, eller för den delen hyresintäkterna från alla de som hur ett rum privat. Men för de lokala handlarna betyder Vasaloppsveckan allt.

– Det här lever vi på tills semestertiderna börjar i sommar. Det är guld värt. Det finns allt, både hurtbullar och icke hurtbullar, men framför allt en himla massa glada människor, säger Lisbeth Strand, som har en tobaksaffär på gågatan i centrala Mora.

– Vi märker det väldigt mycket. Dels har vi en massa utländska turister eller Vasaloppslöpare, så vi får allehanda frågor av det slaget. Sedan märker vi det väl försäljningsmässigt också, att det går väldigt mycket av typen skavsårsplåster, både att använda före och efter loppet, säger Inger Back, farmaceut på Apoteket i Mora.

Men skavsårsplåster? Borde de inte vara vana?

– Jo, det tycker vi också att de borde.

Är de dåligt förberedda?

– Nej, jag tror inte det. Jag tror att om man ställer sig bredvid dem så köper de ändå, ifall att.

Men inte alla kan njuta av frukterna från Vasaloppet.

– Det kommer väl in någon och värmer sig och tittar lite. Annars är det väl inte så mycket, säger Birgit Andersson, som säljer lampor i Mora.

Ernst Alm, den förste segraren och de övriga 118 skidlöparna i Vasaloppet 1922 skulle nog knappast känna igen sig idag. Vasaloppet av idag är en mångmiljonindustri. Namnet används också på ytterligare tre lopp i världen i USA, Japan och Kina, och Vasaloppan omsätter 60 miljoner kronor.

Räknar med vinst 2006
I år räknar man med en vinst på ungefär tio miljoner kronor. Men vinsten får vd:n Mats Budh tacka vädergudarna för.

– Det här är den bästa tiden under min tid som vd. Har vi bara snö, då går Vasaloppet bra. Vi konsoliderar en del, för vi behöver konsolidation för att ta dåliga vintrar. Det går åt mycket pengar när vi tvingas köra snö, och det har vi fått göra många, många vintrar under den här tiden, säger Mats Budh.

Vädergudarna ses också som det stora hotet mot loppet som det ser ut idag. Vasaloppsorganisationen planerar redan för att de nio milen mellan Sälen och Mora kommer att vara ofarbara så småningom.

– Om klimatförändringarna går så snabbt som man säger, då kan det bli problem att vidmakthålla de riktigt långa loppen, som går över blötmarker och myrar. Att lägga frysta rör från Sälen till Mora för att kunna fixa skidåkning, det är tekniskt och praktiskt möjligt, men det finns ingen marknad för 90 kilometers skidåkning om klimatet är på det sättet.

– Med de korta loppen kommer Vasaloppet att ha kraft och styrka väldigt, väldigt länge, säger Mats Budh.

Ska njuta sig fram
För östgöten Ove Johansson från Åby är de nio milen en sträcka av njutning.

– Man är ju inte så jätteduktig i sju och en halv, åtta timmar någonting. Men att få vara med, stämningen runt om! Det är sådant tryck, och trycket i backen, även om man får stå och vänta. Det är så otroligt fin stämning, och folkfest! säger han.

Patrik Holmström
patrik.holmstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".