Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Banverket står fast vid Änget-lösningen

Publicerat tisdag 7 mars 2006 kl 17.45

Alternativet med kompensationsåtgärder vid det så kallade Änget är det bästa för att kompensera fågellivet när Botniabanan byggs genom Umeälvens delta, säger Banverket. Trots att Västerbottens ornitologiska förening anser att förslaget är otillräckligthåller Banverket fast vid sitt huvudalternativ.

Änget ligger nära Umeå flygplats och Miljööverdomstolen har bett Banverket att utförligt redovisa alternativ till Änget, om det inte skulle fungera.

– Änget och de övriga åtgärderna vi ska vidta här inom Natura 2000-området är definitivt en av de mest ambitiösa kompensationsplanerna som har genomförts i Europa, säger Anders Kers, projektchef för Botniabanan.

Men uppdraget från Miljööverdomstolen var ju att ni skulle hitta alternativ till Änget?

– Miljööverdomstolen har inför sitt domslut bett oss att tydligare beskriva de alternativ som finns om Änget till delar inte kan genomföras av olika skäl.

Västerbottens ornitologiska förening anser att Umeälvens delta, som en viktig plats för rastande fåglar, kommer att påverkas negativt av järnvägen och har velat ha en annan sträckning av banan. Dessutom ligger Änget för nära Umeå flygplats, anser de. Men det har hittills inte varit något problem, enligt Anders Kers.

– Flygplatsen kom på plats 1964 och under den tiden har man levat med allt det här fågellivet i nära anslutning till flygplatsen.

De alternativ till Änget som Banverket föreslår är dels omvandling av jordbruksmark till våtmark och att förbättra biotopen vid en del fågelsjöar inom några mils omkrets.

Men inget alternativ kan bli lika bra som Änget, säger Anders Kers.

– Änget som geografisk plats innehåller väldigt många kvaliteter som går att utveckla till något riktigt, riktigt bra. Så att ersätta hela Änget med de här alternativen som vi har beskrivit skulle totalt sett bli en lite sämre lösning.

Vad skulle hända om Miljööverdomstolen skulle säga nej till det här alternativet?

– Då får vi fortsätta och bearbeta de alternativ som finns och gå fram med en ny ansökan, säger Anders Kers.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".