Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Naturvårdsverket säger nej till gentest

Publicerat onsdag 8 mars 2006 kl 06.05
Bo Gertsson vid en försöksodling med genmodifierad raps.

Just nu ligger flera nya ansökningar om fältförsök med genmodifierade grödor som raps och majs hos Jordbruksverket. Naturvårdsverket anser dock att det inte bör ges några nya tillstånd innan de gångna årens fältförsök har utvärderats.

– Det vi främst tänker på är att raps är en gröda som producerar väldigt mycket pollen och pollen förflyttar sig med vinden och med insekter. Då kan den pollinera vilda släktingar till rapsen, men den kan även pollinera raps som har förvildats, säger Mette Svejgaard som handlägger GMO-frågor på Naturvårdsverket.

Vanligast i Sverige
Fältförsök med genmodifierad raps tillhör de vanligaste i Sverige. Men här i landet har raps också vilda släktingar som exempelvis åkersenap och risken finns att de modifierade generna skulle kunna sprida sig till vilda växter.

– Det är inte säkert att det är något problem men vi tycker att man vid försök så måste man ställa upp villkor som ska hindra att det blir en så kallad genspridning, säger Mette Svejgaard.

Trots tio års fältförsök har inga sådana uppföljande studier gjorts i Sverige.

– Om det skulle ha varit någon spridning till förvildad raps eller till släktingar till rapsen så har inte det gjorts i Sverige.

Raps blir tåligare
I en del fältförsök har rapsen gjorts resistent mot ett visst bekämpningsmedel. I de aktuella försöken handlar det om att höja oljehalten i fröna. Om generna sprids till vilda växter rådet det osäkerhet ifall genmodifieringen påverkar överlevnad och fortplantning hos den vilda växten.

I flera år har Naturvårdsverket velat ha uppföljande undersökningar, hittills utan resultat.

– Naturvårdsverket och Jordbruksverket har lite olika uppfattningar om hur viktigt det här är. Vi tycker att det är viktigt men man kan också ha det så man tycker att den kostnad som är förbunden med att göra sådana uppföljningar inte står i proportion till den risk som spridningarna medför, säger Mette Svejgaard, handläggare Naturvårdsverket

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".