Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt färre asylsökande barn är apatiska

Publicerat fredag 10 mars 2006 kl 03.00

Antalet asylsökande barn som drabbas av apati, eller uppgivenhetssymtom, minskar. Det visar siffror från flera landsting som vårdar apatiska barn. Många av de svårt sjuka barnen har blivit friska den senaste tiden.

I Stockholms läns landsting finns ett mobilt asylteam som vårdar apatiska barn i hemmet, och personalen där har vårdat flera barn som tillfrisknat.

– Det första steget, det är att man kan dra sonden. Vi uppmanar ju föräldrarna att våga ge lite saft, yoghurt, glass bredvid sonden. Sedan att våga resa barnen och börja lära dem att stå igen, för man får nästan börja på den nivån. Sedan att de tittar upp, vågar fästa blicken, och sist kommer alltid talet, berättar Maud Emmerstrand.

Ökade i flera år
Före år 2002 fanns bara enstaka fall av asylsökande barn med uppgivenhetssymtom, apatiska barn, i Sverige. Sen dess har antalet ökat varje år, och statistik från början av förra året visade att drygt 160 barn då fick vård för uppgivenhetssymtom.

Ekot har varit i kontakt med fem landsting där apatiska barn vårdas. Alla lämnar liknande uppgifter. De apatiska barnen har blivit friskare den senaste tiden, och många har tillfrisknat helt.

Enligt landstingen kan en anledning till att barnen tillfrisknar vara att många av dem fått uppehållstillstånd i och med den tillfälliga asyllagen.

– Varför det är så viktigt det är ju att det ger trygghet. Att vakna upp till en värld som är kaotisk, det säger sig självt, det gör inte de här barnen. Men ett uppehållstillstånd är en trygghet för föräldrarna att slippa väntan och oron. De får en trygghet med ett fast boende och så vågar barnen vakna till liv, säger Maud Emmerstrand.

Tillfrisknandet tar lång tid
Men även efter att en familj fått uppehållstillstånd kan det ta lång tid innan barn som varit apatiska blir friska.

– Jag har sett barn som har blivit fungerande efter ett halvår, tillbaks i skolan med kompisar och ute och leker, säger Maud Emmerstrand.

Landstingen i Värmland, Norrbotten, Örebro, Stockholm och Västra Götaland finns alla bland dem som tidigare rapporterat flest fall av apatiska barn. Alla uppger nu att färre barn är apatiska. På de allra flesta håll dyker heller inga nya fall upp. Det verkar alltså som att färre barn blir apatiska.

”Helt avstängda”
Men även om färre barn är apatiska nu, så är de som är sjuka ofta i mycket dåligt skick, säger Anna Kullman på Mobila asylteamet.

– De här barnen mår väldigt, väldigt dåligt. De har in princip stängt av hela omvärlden. De ligger apatiska, de äter inte själva utan sondmatas ofta, och de ger ingen kontakt över huvud taget. De reagerar inte på yttre stimuli, utan är helt avstängda, helt enkelt, säger Anna Kullman.

Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".