Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Buggningsförslag utlöser politisk strid

Publicerat fredag 10 mars 2006 kl 16.42

Regeringen och folkpartiet har gjort upp om att låta polisen använda buggning - avlyssning med dolda mikrofoner. Uppgörelsen har skapat politisk strid på båda sidor om blockgränsen och vänsterpartiet kommer att försöka stoppa buggningsförslaget i riksdagen.

– Det finns en möjlighet för en minoritet i riksdagen att bordlägga frågan under 12 månader och det kommer vänsterpartiet att kräva, säger vänsterpartiets ledare Lars Ohly.

Om vänsterpartiet lyckas få stöd från mer än 1/6 av ledamöterna i riksdagen så kan lagförslaget om buggning skjutas upp ett år. Den här möjligheten att skjuta upp riksdagsbeslut gäller förslag som inskränker de mänskliga fri- och rättigheterna och den har använts fem gånger i riksdagen sedan början på 80-talet.

Svårigheten för vänsterpartiet är att de behöver stöd av flera borgerliga ledamöter för att de ska nå över den 1/6 som krävs.

Ändringar
Folkpartiet fick igenom ett par ändringar i regeringens ursprungliga buggningsförslag. Det viktigaste är att den som avlyssnas i hemlighet ska få veta det i efterhand. Ett steg i rätt riktning, anser Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som hårt kritiserat regeringens buggningsförslag.

– Det är en förbättring för det bidrar till att missbruket måhända blir mindre och så medger det också för den som blivit utsatt för det en möjlighet att klaga, säger Anne Ramberg.

Exakt hur en misstänkt ska få veta i efterhand ska nu snabbutredas, uppger folkpartiet.

Läkare fredas
En annan ändring är att läkare och annan personal inom vården inte ska kunna avlyssnas med dolda mikrofoner. Sedan tidigare har advokater och själavårdande präster undantagits i buggningsförslaget.

För att polisen ska kunna få använda dolda mikrofoner krävs att det handlar om de allra grövsta brotten som har ett minimistraff på fyra år. Exempelvis mord, terrorbrott eller grovt rån. Men det ska också vara tillåtet med buggning för att utreda vissa sexbrott - som grov våldtäkt och grovt barnpornografibrott - och grova narkotikabrott och grovt övergrepp i rättssak.

Det står i lagförslaget att buggning ska få användas där det finns särskilda skäl att anta att en misstänkt befinner sig - i hemmet, i bilen eller på jobbet, exempelvis.

Alliansen förvånad
Resten av den borgerliga alliansen togs på sängen av folkpartiets uppgörelse med regeringen. Beatrice Ask som är moderat ledamot i justitieutskottet är kritisk.

– Det är klart att det inte är bra när allianspartier flörtar med andra. Jag tror att det är viktigt att vi visar enad front mot socialdemokraterna, vi hade kunnat klara det här i riksdagen, man hade inte behövt arbeta tillsammans med regeringen, säger Beatrice Ask.

Den borgerliga alliansen är för buggning, men de andra borgerliga partierna visar tydligt missnöje med folkpartiets solouppgörelse.

Regeringens partners miljöpartiet och vänsterpartiet säger nej till buggning. Precis som juristerna i lagrådet och Advokatsamfundet är de bekymrade för den personliga integriteten. Lars Ohly anser att uppgörelsen med folkpartiet skadar samarbetet mellan regeringen och vänsterpartiet.

– Varje gång som socialdemokraterna försöker att göra upp med något annat parti än som ingår i samarbetet så minskar förtroendet i samarbetet.

Ola Henriksson
ola.henriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".