Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

90-talets stora barnkullar kan få problem med utbildning och bostäder

Publicerat söndag 12 mars 2006 kl 11.28

De stora barnkullar som föddes på 90-talet kan få akuta problem när de ska skaffa sig högre utbildning och bostad. Det skriver SACO:s samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg i debattinlägg i Dagens Nyheter.

Kraven på samhället kommer att bli stora men man ska inte ställa olika generationer mot varandra anser Gunnar Wetterberg.

– Det här är ingen fråga om konflikt mellan generationer. Så fort man sagt demografi under de senaste åren så har alla tänkt på 40-talisterna men poängen är att 90-talisterna också är en sådan här puckel som kommer att skapa spänningar och påfrestningar och det är viktigt att man inte tappar bort den ena kullen bara för att man tycker att den andra är så viktig, säger Gunnar Wetterberg.

Påverkar samhället i decennier
Enligt Gunnar Wetterberg har samhällsdebatten handlat mycket om hur vård och omsorg ska klara av den stora 40-talistgenerationens ålderdom. Men det har varit tystare om de stora barnkullarna i början på 90-talet.

Samtidigt som 90-talisterna ska få högre utbildning, riskerar de att bli utan lärare.

– Vi har många lärare som är över 50 år både i gymnasiet och på högskolan. Risken är att ungefär samtidigt som den största barnakullen på länge knackar på dörren till gymnasiet och högskolan så går många av deras lärare ut bakvägen.

I början på 90-talet var barnkullarna stora. 1990 föddes ungefär 30 000 fler barn än sju år tidigare. Men samtidigt som de nu ska få högre utbildning, går många lärare i pension. Och om brist på kvalificerade lärare gör att många ungdomar får sämre utbildning, så kommer det att sätta spår i deras kommande yrkesliv. Och det påverkar hela samhället i decennier, enligt Gunnar Wetterberg.

Begränsa Komvux
Han anser att det behövs mer praktik för att unga ska få bättre kontakter med arbetslivet. Däremot vill han begränsa möjligheterna att komplettera sin gymnasieutbildning på Komvux, för de som redan har gymnasiebetyg. Det kostar både pengar och tid, menar Gunnar Wetterberg.

– Idag är det bortåt hälften av alla som börjar på högskolan som har Komvux bakom sig och då är det inte för att fylla i luckor i sin utbildning utan oftast för att läsa upp betyg som man redan hade fått, säger Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på akademikerfacket SACO.

Utbildningsminister Leif Pagrotsky säger att han tänker begränsa möjligheterna till kompletteringsstudier på Komvux.

– Vi jobbar nu med olika alternativ till hur denna begränsning ska kunna genomföras. Vissa steg har redan tagits vad gäller tillträde till Komvux.

Det kom en utredning för något år sedan, vad har hänt med de förslagen?

– Det är de förslagen vi nu arbetar intensivt med.

Leif Pagrotsky vill möta ”90-talspuckeln” genom utbyggnad av högskolan.

– Får vi 30 000 fler 18-åringar på ett par år och inte gör något åt högskolan så får vi en fruktansvärd orättvisa mellan dem som är födda 1985 och de som är födda 1990 och en enorm åtstramning vad tillgången till utbildning och till livschanser, säger utbildningsminister Leif Pagrotsky.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".