Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Företag får del i utvecklingsbiståndet

Publicerat måndag 13 mars 2006 kl 12.40
Biståndsminister Carin Jämtin.

Den svenska regeringen vill hjälpa svenska företag och konsulter att sälja mer till de länder som får utvecklingsbistånd. Detta samtidigt som regeringens politik innebär att allt mindre av biståndet ska vara bundet eller förenat med villkor.

Biståndsminister Carin Jämtin tycker inte att det finns någon motsättning.

– Visst ska vi ha en tydlig linje från svenska riksdagen om att vi ska fortsätta att avbinda biståndet i samma takt som alla andra biståndsgivare och den linjen står vi fast vid.

– Men den linjen är fullt möjlig att kombinera med att få bättre relation med det duktiga svenska näringslivet för att det ska kunna ta en viktig plats i utvecklingsländernas arbete med fattigdomsbekämpning, säger Carin Jämtin.

Mottagarlandet ska bestämma 
Carin Jämtin talar om att ”avbinda” bistånd, med innebörden att mottagarlandet självt ska bestämma om hur biståndspengarna ska användas och att det mycket väl går att förena med att det svenska näringslivet ska få hjälp att göra mer affärer i biståndsländer.

Ökad samverkan med näringslivet å ena sidan och inriktningen i svenskt bistånd mot mer generella stöd å den andra är ”delvis motstridiga och har skapat intressekonflikter” enligt regeringens egna utredare.

Biståndsminister Carin Jämtin säger att det i så fall ska redas ut och slår fast att det inte är aktuellt att villkora bistånd till exempel med att det ska användas för just svenska projekt, eller över huvud taget att försöka binda det mer än i dag.

– Det varken går eller är önskvärt, nej det är det inte, säger hon.

Överväger flera förslag
Biståndsministern överväger just nu flera förslag för att underlätta för svenska företag och konsulter att komma in tidigt i biståndsprojekt, till exempel att biståndsorganet Sida skulle få mer pengar för att samordna och koppla ihop företag med biståndsländerna, eller tillsammans med företagen arbeta fram förslag till mottagarländerna.

Magnus Walan på den kristna hjälporganisationen Diakonia är oroad.

– Ja, det handlar om att det står att man ska öka användandet av den svenska resursbasen och det svenska näringslivet. Det tycker jag kan vara helt okej om det är så att det finns behov av det i de fattiga länderna, hos de fattiga människorna och i deras egna planer.

– Men att utgå ifrån att de svenska företagen ska få ett ökat inflytande över biståndet börjar man i fel ände. Det strider mot de övergripande målen i den politik som riksdagen har beslutat, säger Magnus Walan.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".