Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Säpo ökar skyddet i valrörelsen

Publicerat fredag 17 mars 2006 kl 04.00
Statsministerparet kan få fler livvakter under valrörelsen.

Säkerhetsnivån i den kommande valrörelsen är högre än någonsin. Säpo kommer under slutspurten i valet att ha tillgång till nästan tre gånger så många livvakter som under kampanjen inför folkomröstningen om euron år 2003 då utrikesminister Anna Lindh mördades.

– Säkerhetspolisen och polismyndigheterna kraftsamlar för att trygga säkerheten i samband med valrörelsen. När det gäller livvaktsskydd gör vi en kraftfull utökning från nivån 110 upp till en nivå som hamnar i trakterna av 170 livvakter i slutfasen av valrörelsen, säger Anders Kassman, chef för avdelningen personskydd hos Säkerhetspolisen.

– Den utökningen sker genom att vi använder en reservstyrka, alltså utbildade livvakter som finns ute i polismyndigheterna, och vi kommer också att använda före detta livvakter som har lämnat oss men som nu får en uppdatering av utbildningen och bedöms vara kompetenta att jobba som livvakter. Dessutom kommer vi att använda en del av nationella insatsstyrkan som ska jobba tillsammans med oss som livvakter. 

Fördubblat antal livvakter
Före mordet på Anna Lindh hade Säpo ett 60-tal livvakter. I dag har den fasta styrkan nästan fördubblats till 110, och nu tar man alltså in ytterligare extraresurser i slutet av valrörelsen.

Staten satsar långsiktigt hundra miljoner på bättre personskydd och det är det som nu visar sig.

Men det innebär inte att alla har livvakt. Säpo har ansvaret för statsledningen, riksdag och vissa utvalda övriga, totalt cirka 400 personer. Bara ett fåtal har livvakt dygnet runt. De övriga får det när det behövs.

Hotbildsanalysen har ändrats
Det som framför allt har förändrats är hotbildsanalysen. Anna Lindh mördades av en man som dök upp från ingenstans. Tidigare arbetade Säpo främst med organiserade hot, alltså extremister och terrorister som kunde tänkas slå till mot framträdande personer.

Nu tar man helt annan hänsyn till enskilda som är fixerade vid kända personer men som är helt okända för polisen. Även psykiskt störda personer tas med i beräkning.

Bara för tre veckor sedan beslutade riksdagen att sjukvårdspersonal ska få bryta tystnadsplikten och berätta för Säpo om patienter uttrycker sig hotfullt mot politiker och andra kända personer.

Sammantaget har möjligheterna till skydd blivit bättre, säger Anders Kassman.

– I dagsläget väger vi in de latenta riskerna på ett helt annat sätt. Det är en metodförändring som också har lett till att vi får en annan produkt. Det har också fått en effekt som innebär att hotbilderna ser lite annorlunda ut idag än tidigare.

Så er förmåga att skydda mot personer som bara dyker upp från ingenstans har blivit bättre?

– Vi har i alla fall utvecklat förmågan att värdera risken kopplat till personer som så att säga dyker upp från ingenstans och som utgör ett latent hot på ett helt annat sätt idag, säger Anders Kassman.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".