Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Ingen kris för Islands ekonomi"

Publicerat tisdag 21 mars 2006 kl 11.09

Islands ekonomi är överhettad, men inte i kris. Det säger Ingimundur Fridriksson, biträdande centralbankschef på Sedlabanki, Islands centralbank, med anledning av de risker som internationell press pekat ut för Islands expansiva ekonomi och bankernas höga belåning från utlandet.

Ingimundur Fridriksson håller inte med de bedömare som säger att landet befinner sig i en finansiellkris. Överhettning, javisst, men till det finns det tydliga orsaker och dem kan riksbanken och regering jobba med på var sitt håll, säger han.

Islands ekonomi har vuxit kraftigt dom senaste åren, och isländska företag har köpt upp andra företag i utlandet, bland annat i Sverige och i Storbritannien.

Pengarna har i flera fall kommit från isländska banker, som i sin tur lånat pengar utomlands, och även bankerna själva har expanderat kraftigt.

Det här fick ett internationellt kreditinstitut och en internationell storbank att för ett par veckor sedan peka ut vad de som såg som stora risker i den Isländska ekonomin - bland annat banksektorn, eftersom bankerna skulle behöva omfinansiera sina stora lån inom kort, och då skulle få sämre villkor, vilket skulle pressa bankerna, vilket i sin tur skulle kunna påverka hela Islands ekonomi negativt.

Den isländska kronan, som vuxit sig mycket stark, föll kraftigt på oron.

Men, säger Ingimundur Fridriksson, att de isländska bankerna nu börjat verkar på utländska marknader är bra, för då sprids riskerna från isländsk ekonomi.

Och många av de företag som lånat av de isländska bankerna är exportföretag, så de har sin valutasäkring inbyggd i verksamheten.

Dessutom - det ligger ju i de utländska bankernas intresse att inte ge så dåliga villkor att de isländska bankerna får alltför svårt att betala sina lån, resonerar Fridriksson..

Nej, de risker han ser ligger i stället i en just nu för het ekonomi som syns i ett stort underskott i bytesbalansen och i en inflation som är över fyra procent - trots att målet ligger på 2,5 procent.

Den beror, enligt riksbanken, på jättelika investeringar i alluminiumsmältverk som kom tidigare än vad banken räknat med och att privatkonsumtionen formligen exploderat när islänningarna fick större möjlighet att belåna sina hus för ungefär ett och ett halvt år sedan.

Men eftersom de stora investeringarna i smältverken kommer att vara gjorda inom överskådlig framtid, så kommer den effekten att avta av sig självt. Och islänningarnas konsumtionslusta, som driver upp inflationen, ska stävjas med högre ränta.

Höjningarna började redan 2004, och räntan har höjts från 5,3 till dagens 10,75 procent. Nästa höjning väntas komma i slutet av mars, när den isländska centralbanken har möte igen.

Men hur hög kan räntan bli? Det finns ingen gräns, säger Ingimundur Fridriksson. Den blir så hög som den måste för att hålla inflationen i schack.

Virve Hedenborg - Reykjavik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".