Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sannolik räntehöjning på Island

Publicerat tisdag 21 mars 2006 kl 18.45

Islands riksbank kommer med all sannolikhet att höja räntan i slutet av mars från dagens redan höga nivåer på över 10 procent.
Banken är pressad av den överhettade ekonomin, och har inte lyckats hålla inflationen i schack hittills.
Men hur hög kan räntan bli?
Det finns inget tak, säger Ingimundur Fridriksson, biträdande centralbankschef på Sedlabanki, Islands centralbank:

Räntan blir så hög som den måste för att vi ska hålla inflationen stången, säger Ingimundur Fridriksson.
Den Isländska riksbanken är inte orolig över den finansiella situationen för Islands banker - men däremot av den överhettning som syns i ett stort underskott i bytesbalansen och i en inflation som är över fyra procent trots att bankens mål ligger på 2,5.
Överhettningen beror enligt Riksbankens på jättelika investeringar i alluminiumsmältverk och att privatkonsumtionen formligen exploderat när islänningarna fick större möjlighet att belåna sina hus för ungefär ett och ett halvt år sedan.

Helt oförberedd 
Investeringarna kände ju banken till men dom kom ett år tidigare än vad man räknat med. Å att bolånemarknaden skulle svämma över av billigare lån - det var man helt oförberedd på.
Så därför har banken inte kunnat parera inflationen, säger Ingimundur Fridriksson. Men så fort banken såg vartåt det barkade så började man höja räntan, fast man har fortfarande inte kommit i kapp.
Delvis kommer det att ske av sig självt, tror Riksbanken, eftersom dom stora investeringarna i smältverken kommer att vara gjorda inom överskådlig framtid, så kommer den effekten att avta.
Islänningarnas konsumtionslusta som driver upp inflationen ska stävjas med högre ränta.

Redan 2004
Höjningarna började redan 2004, och räntan har höjts från 5,3 till dagens 10,75 procent. Nästa höjning väntas komma i slutet av mars, när Riksbanken har möte igen.
Men en så hög ränta påverkar inte islänningarnas privata plånbok direkt på samma sätt som en räntehöjning gör hemma i Sverige, å det beror på att dom stora bolånen är uppbyggda på ett annorlunda sätt.
Därför dröjer effekten, å kanske är det därför som islänningarna själva inte verkar fasligt oroade.

Virve Hedenborg
virve.hedenborg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".