Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Olagligt att agna med levande fisk

Publicerat fredag 24 mars 2006 kl 17.00
Levande agn är olagligt.

Levande fisk får inte längre användas som agn vid fiske eftersom det räknas som djurplågeri. Det har Djurskyddsmyndigheten slagit fast. Beskedet upprör många sportfiskare som använder levande fisk som agn vid ismete och angling.

En av de fiskare som är upprörd är Kjell Petterson i Gävle och han tror inte att beskedet kommer att stoppa fiskare från att agna med levande fisk.

– Nej det tror jag absolut inte. Det har sådan tradition sedan urminnes tider så det kan jag inte tänka mig.

Just nu på vårvintern är anglingen som störst. Varje påskhelg är det till exempel tradition för tusentals hälsingar med angling.

Lagen är klar
Visserligen går det att angla och ismeta med död fisk, men sportfiskarna själva anser att det är betydligt sämre.

Men det är inget som djurskyddsmyndigheten tar hänsyn till, den följer bara lagen.

– Vi har fått en fråga om vad som gällde för betesfisk och då har vi tittat på gällande rätt i djurskyddslagen och brottsbalken och kommit fram till att det inte är tillåtet helt enkelt, säger Anders Gustafsson, jurist på Djurskyddsmyndigheten.

Vad är det för skillnad på att agna med levande fisk eller levande mask?

– Skillnaden är lidandet. En mask kan aldrig omfattas av djurskyddslagen.

Nej masken har ingen hög status, men det har fisken fått de senaste åren i och med att forskningen har visat att även en liten mört har känslor. Så nu är det stopp för levande fisk som agn.

Fiskar kan känna smärta
Frågan är hur mycket smärta fiskar egentligen känner.

– Fiskar har ganska god förmåga att känna smärta, det är alldeles klart. Däremot har de inte förmågan att uppleva ångest för de har inte den konstruktion av hjärnan som behövs för det, säger fiskeribiolog Hans Börjeson i Älvkarleby.

Hans Börjesson jobbar för ett företag i Älvkarleby som ska se till att fiskar som är i människans vård, till exempel i odlingar eller vid forskning, mår bra och sköts på rätt sätt.

Fisk som inte är i människans vård omfattas inte av djurskyddslagen och därför spelar det ingen roll att tonvis med fisk självdör på yrkesfiskarnas båtar.

Hans Börjesson anser det tveksamt om agnfisk kan räknas som att den är i människans vård.

Ny typ av krok
Sportfiskaren Kjell Pettersson i Gävle tycker att det borde vara möjligt att få använda levande fisk som bete om man använder den nya typen av krokar som finns och som inte sätts fast i agnfisken utan består av en bygel som träs runt fisken.

– Det är en krok som man spänner runt en fisk som man inte trär i agnfisken och då skadas den ju inte på något vis. 

Men på Djurskyddsmyndigheten säger man nej - det handlar om hela situationen där agnfisken utsätts för ett hot utan att kunna fly enligt myndighetens jurist.

Men om man nu ska se till vad som är plågsamt eller inte för en fisk så tycker fiskeribiolog Hans Börjesson att den typen av fiske borde kunna accepteras.

– Att det skulle vara en smärtsam situation för den har jag svårt att förstå.

Svårt kontrollera
Kontrollen av att ingen använder levande fisk som agn ska göras av kommunen, men på Djurskyddet i Gästrikland som ansvarar för tillsynen i alla kommuner i Gästrikland har man svårt att se hur man skulle hinna.

Och Anders Gustfasson på Djurskyddsmyndigheten håller med om att tillsynen kan bli besvärlig.

– Det tror jag också att det kan vara svårt att kontrollera men rättsläget är som vi har gått ut med.

Tror du att lagen kommer att följas?

– Det får man förutsätta att medborgarna följer lagen, säger Anders Gustafsson, jurist på Djurskyddsmynidgheten.

Men ute vid strandkanten i Gävle tycker sportfiskaren Kjell Pettersson att resonemanget att just agnfisken lider mer än annan fisk är ologiskt.

– Jag tycker att detta är att sila mygg och svälja kameler. Om man tänker sig djurrättsperspektiv så är yrkesfisket en betydligt allvarligare sak tycker jag, att strömmingar ligger tonvis i stora tråg och självdör.

Jenny Sanner Roosqvist, Gävle
jenny.roosqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".