Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Striden om oljan

Publicerat torsdag 30 mars 2006 kl 11.24

Världen går mot nya krigsscenarion, konstaterar kulkturkrönikan: krig om sinande olja - och allt färre jobb.

USA och Kina börjar alltmer te sig som två väldiga oljetankers på kollisionskurs, konstaterar Der Spiegel, som ser nya maktallianser börja avteckna sig i energikriget - den energi som i Fjärran östern möter våldsamt ökad efterfrågan samtidigt som de globala oljeresurserna snart väntas sina. Läget har också lett till kraftigt ökad kärnkraftsutbyggnad runtom i världen. 2050 väntas Kina vara världens största kärnkraftsproducent.

Eftersom bensinpriset i USA på 4 år gått upp med 50 procent och en stor del av USA:s olja kommer från den labila golfregionen har president Bush nu breddat energipanoramat. Där ingår bland annat kärnteknologiexport till Tredje världen, en ny variant av imperialism, som Der Spiegel uttrycker det.

I USA:s oljeproblem ingår dess stora oljeexportör Venezuela, där president Hugo Chavez inte bara flirtat med Kina utan efterlyser en hel latinamerikansk front mot den amerikanska regering han kallar ”den mest perversa, mordiska och omoraliska regeringen i historien”. Chavez kan också rida på en ny latinamerikansk vänstervåg.

Medan USA överväger en attack mot Iran har Kina har Kina redan avtal med Iran som motsvarar 13 procent av den kinesiska oljeimporten och har också i säkerhetsrådet motsatt sig alla sanktioner mot Iran. Iran som kan hota med västexportstopp av sin olja: ”väst behöver oss mer än vi väst” som landets kontroversielle president förklarar.

Kina, noterar Der Spiegel, är piskat att hålla den enorma ökningstakten på energiimporten för att en tillväxt på bortåt 10 procent ska hålla nationen samman och regimen vid liv. Så sluter Kina också skrupelfritt oljeavtal med västafrikanska diktatorer, radikala islamiska mullor, och vänsterradikala latinamerikaner. På 15 år ska Kina ha femfaldigat antalet motorfordon i landet.

Två regionala krutdurkar för det nya kalla energikriget är förutom - förutom Iran - Saudiarabien och Kaukasien.

15 av 19 terrorister från 11 september kom från Saudi, konstaterar Forskning och Framsteg. Och skriver att 9 av 10 saudier stödde attackerna mot World Trade Center. Vita huset har länge fruktat en fundamentalistkupp i Saudiarabien. Terrorhoten mot Saudioljan har också blivit fler- liksom antalet attacker mot Iraks oljeanläggningar.

USA kan i allians med Azerbadjans hårdföre ledare Alijew glädja sig åt den nya olje- och gasledningen från Azerbadjan via Georgien till Turkiet och Medelhavet - världens dyraste. Medan råvarurika Turkmenistans skrupelfria diktator ännu inte har valt utrikespolitisk linje.

Ryssland tjänar på sin väldiga naturgasexport västerut -ytterst viktig för bland annat Tyskland och Ungern - men ledningar har också saboterats i gamla utbrytarrepublikerna - sabotage som Moskva skyller på islamister. Samtidigt oroas president Putin över en inre opposition finansierad av oljemiljarder.

Medan Ryssland närmat sig Kina energipolitiskt hårdnar rivaliteten mellan Kina och Japan om såväl oljeutvinning i havet som om pipelineprojekt för gas och olja från ryska Sibirien.

Om det globala energikriget hårdnar så gäller något liknande om jobben. När västvärldens industrier krisar inför låglönekonkurrensen från främst Fjärran östern svarar såväl Europa som USA alltmer med protektionism, noterar Newsweek.

Newsweek skriver om ”desperat fransk retorik” för att rädda de egna jobben. Den låga EU-tillväxten på 1-1.5 procent de senaste 5-10 åren och den höga arbetslösheten skapar kortsiktigt spel på nynationalism. Italien antyder hämndaktioner för fransk protektionism och Spanien och Tyskland försöker också alltmer skydda egna industrier. ”Vi påminns om Europa 1914”, noterar Newsweek.

Men Newsweeks Stephen Roach är ännu hårdare mot protektionistiska och populistiska tongångar i Vita huset: Bush har själv valt ett enormt budget- och handelsunderskott - ett vågspel som tills vidare överlever bara tack vare kinesisk och annan utländsk draghjälp. Det är hyckleri när kinesisk import sägs hota amerikanska jobb, skriver Stephen Roach i Newsweek.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".